Varför ska någon som passera Plattan vid Sergels torg idag skänka en tanke åt hur platsen såg ut på 70-talet - under någon av Grupp 8:s manifestationer? Kanske för att de frågor som de och andra feminister kämpade för vid den tiden är saker som vi idag anser vara självklara.
Synas på Plattan
För 40 år sedan var Plattan centrum för flera av Grupp 8:s manifestationer. Här klev de fram på ett sätt som kvinnor inte hade gjort tidigare. Med banderoller, megafoner och talkörer skrek och sjöng de fram sina krav på kvinnors rätt till arbete, abort och dagis åt barnen. Det var ett perfekt val av plats. Det då nybyggda torget hade den politiska makten mer in på knuten än idag – då Riksdagen var provisoriskt inhyst runt hörnet i Kulturhuset.
– Man har ofta sagt att Grupp 8:s idéer var radikala men de var de inte, säger Elisabeth Elgán, docent i historia som skrivit boken ”Att ge sig själv makt” om Grupp 8.
Många av de frågor som gruppen lyfte fram, abort, yrkesarbete och daghem, fanns sedan tidigare på den politiska agendan både från Socialdemokratiskt och liberalt håll. Det var sättet på hur de förde fram sina krav som var nytt. Och att de förde fram dem i ett socialistiskt sammanhang.
– Det radikala var i hur de tog plats i det offentliga rummet. Hur de uppträdde, klädde sig och genomförde sina manifestationer, säger Elisabeth Elgán.
– De gav feminismen en militant framtoning, fortsätter hon.
Extremister eller förebilder
För vissa har Grupp 8 gått till historien som feministiska förebilder, för andra som manshatare och extremister. Myten och bilden av Grupp 8 fick Elisabeth Elgán intresserad av att forska i hur det förhöll sig i verkligheten. Man ska inte underskatta feminismens betydelse för hur dagens samhälle ser ut menar hon. Grupp 8 och andra feminister var kvinnor som drev frågor som många idag tar för givet.
Genom att gå till arkiven och studera dokument från deras aktioner, ideologiska diskussioner och tillvägagångsätt har hon fått fram den bild som hon tecknar i sin bok.
– Deras radikalitet låg i hur de satte upp en ny norm för hur kvinnor får se ut och bete sig. Och sättet på hur de organiserade sig, säger Elisabeth Elgán.
De organiserade sig i små lokala grupper där alla skulle få plats och möjlighet att uttrycka sin åsikt. Det finns flera beskrivningar av hur det personliga engagemanget i en feministgrupp på 70-talet varit livsavgörande på flera plan. Kvinnor som först engagerat sig i det politiska jämställdhetsarbetet och som sedan börjat reflektera över sin privata situation. Och då fattat helt nya livsval berättar Elisabeth Elgán.
– Där av bokens titel: Att ge sig själv makt, avslutar hon.
Fakta:
Boken ”Att ge sig själv makt” är utgiven på Makadam Förlag, 2015. Läs mer om boken här.
Elisabeth Elgán är docent i historia. Verksam som lektor på Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Läs mer om Elisabeths forskning här.