Fredrik Charpentier Ljungqvist är docent i både historia och naturgeografi vid Stockholms universitet. I dagarna kommer han ut med den populärvetenskapliga boken Corona – ett historiskt perspektiv på vår tids pandemi. Här skriver han att pandemier varit en ständig följeslagare till mänskligheten, om åtgärder som tidigare satts in för att möta pandemierna – och att repressiva åtgärder sällan haft effekt på sikt. Han skriver även om bristande förståelse för att tolka statistik och att media bidragit till att sprida rädsla genom att lyfta larmrapporter för mycket.
Foto: Sarah Thorén/Swedish Collegium for Advanced Study.
Vad fick dig att skriva boken?
– Eftersom ett längre, eller ens halvlångt, historiskt perspektiv överlag saknats i debatten och eftersom pandemier och epidemier – av långt dödligare slag – varit en ständig följeslagare till mänskligheten fram tills ganska nyligen. Det är avsaknaden av allvarliga pandemier sedan hongkonginfluensan 1968–1969 som egentligen är det unika. Inte att det kommer en ny pandemi.
Fredrik Charpentier Ljungqvist påpekar även att många inte förstår att nästan all statistiska data som presenteras över covid-19 innehåller enorma felkällor och att endast en mycket liten andel av smittfallen diagnostiserades under den första ”vågen” i våras.
– Men egentligen råkade det bara bli så att jag skrev boken efter att, tyvärr får jag väl säga, nästan alla mina personliga antaganden och prognoser av pandemin visade sig stämma.
Hur relaterar boken till din forskning?
– Egentligen inte alls. Däremot forskar jag om hur hungersnöd påverkat dödlighet i sjukdomar under 1500- till 1700-talen i Europa. Dessutom har jag forskat om konsekvenser av pestutbrott och är medförfattare till en pågående studie om utbredningen av dödlighet i malaria i Sverige under 1700- och 1800-talet när den sjukdomen ännu var en av våra europeiska folksjukdomar. Sedan, eftersom jag också är palaeoklimatolog, fascinerade det mig hur stor tillit som satts till ”skräckscenarier” från epidemiologiska modellsimuleringar. Precis som med klimatmodeller kan resultaten bli helt fel ifall bara en eller ett par nyckelparametrar är delvis felaktiga.
Många repressiva åtgärder gör mer skada än nytta
Fredrik Charpentier Ljungqvist berättar att pandemier tycks bete sig förvånansvärt lika över tid och under historien har väldigt många ägt rum.
– Nästan allt som det talas om som nytt och okänt med covid-19 har vi faktiskt upplevt tidigare. Även de åtgärder som brukats på olika håll är långt ifrån nya. Den historiska erfarenheten visar att de sällan, åtminstone inte mer varaktigt, är särskilt verkningsamma. Många repressiva åtgärder som vidtagits på många håll i världen har historisk erfarenhet, och delvis också nyare epidemiologisk kunskap, visat vara ganska värdelösa och kan göra mer skada än nytta.
Vad tror du kan uppfattas som kontroversiellt i din bok?
– En del som styrs av känslor eller rädsla kan kanske finna det upprörande att pandemin sätts in i sitt historiska perspektiv och därmed, i någon mån, relativiseras. Men sanningen är att coronapandemin, historiskt sett, är en förhållandevis mild pandemi samtidigt som det är den pandemi i världshistorien som det vidtagits störst åtgärder mot och som fått störst negativa ekonomiska och samhälleliga konsekvenser.
Flockimmunitet mest sannolika slutet på pandemier
Normalt upphör pandemier först efter två till tre år efter att åtminstone partiell flockimmunitet genom infektion uppnåtts. Under coronapandemin har flockimmunitet blivit mycket laddat fastän det, realistiskt sett, är det mest sannolika slutet på en pandemi. Aldrig tidigare i historien har ännu icke-existerande hypotetiska vaccin styrt vägvalen i hanteringen av en smittsam sjukdom, fortsätter Fredrik Charpentier Ljungqvist.
– Allt har egentligen redan från början talat emot att smittspridningen skulle kunna hållas tillbaka på de flesta håll ända fram tills ett eventuellt effektivt vaccin skulle utvecklas och distribueras. På vissa håll i världen verkar flockimmunitet genom infektion i det närmaste redan ha uppnåtts och jag vågar gissa att åtminstone partiell flockimmunitet även hinner utvecklas på väldigt många håll i västvärlden denna vintersäsong så kraftig som smittspridningen är. Det är närmast oundvikligt samtidigt som det är vad som brukat få en pandemi att gå från ett akut hälsohot till att bli en av våra endemiska sjukdomar.
Media har bidragit till att sprida rädsla
Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist har media bidragit till att sprida rädsla och nästan panik genom att lyfta larmrapporter för mycket och frossa i de förhållandevis ovanliga exemplen på allvarlig sjukdom och död hos yngre och annars friska personer.
– Det finns också en bristande förståelse att tolka statistiken i media och olika centrala begrepp har blandats ihop eller missförståtts. Enormt mycket felaktigheter och misstolkningar har också spridits i media och inte blivit rättat. Internationellt sett, kanske mindre i Sverige, har också de forskare som presenterat de värsta larmrapporterna tenderat att få oproportionerligt stort medieutrymme. Som forskare har det runt om i världen samtidigt visat sig svårt att föra fram sakliga fakta eftersom debattklimatet kring pandemin blivit polariserat och giftigt.
Ska du fortsätta att skriva om pandemin?
– Nej, det planerar jag inte. Men vem vet? Ibland kan jag tillbaka till ämnen som jag trott att jag skulle lämna bakom mig…
Vad forskar du om för tillfället?
– Flera olika saker. Men det större internationella projekt som jag leder heter ”Samhälleliga respektive klimatrelaterade orsaker till hungersnöd i Europa under tidigmodern tid (cirka 1500–1800)”. Det utreder i vilken utsträckning svält berodde på missväxt orsakad av oförmånliga klimatförhållanden respektive på politiska och sociala faktorer. Särskilt fokuserar vi på sambandet mellan de klimatrelaterade och socio-politiska orsakerna till livsmedelsbrist eller svält. Projektet är tvärvetenskapligt och brukar både traditionella historiska data från skriftliga källor och naturvetenskapliga klimathistoriska data såsom trädringsserier.
Mer information
Boken kommer ut 25 november på Dialogos Förlag.
Lyssna till en inetervju med Fredrick Charpentier Ljungqvist där han talar om pandemier i historiskt perspektiv.
(The SCAS talks podcast, episode 3)
Av: Per Larsson