Forskningen har tidigare klarlagt att exempelberättelser var omåttligt populära under medeltiden. De användes flitigt av både kyrkfolk och hovskalder för att fånga publiken och förtydliga komplexa budskap. Ändå är avhandlingen Med öga för publiken den första studie som på allvar tittat på hur medeltidens författare egentligen lyckades med detta, och som sätter fingret på hur publikanpassningen gick till.
Rätt framställning till rätt målgrupp
– Genom att jämföra heliga Birgittas och de svenska predikanternas exempelanvändning är det möjligt att se hur publikanpassningen tog sig uttryck i förhållande till skilda målgrupper, säger Eva-Marie Letzter doktorand i historia vid Stockholms universitet.
Birgitta vände sig först och främst till Europas maktelit medan de svenska predikanterna vände sig till den breda allmänheten i det svenska riket, betonar Eva-Marie Letzter.
Birgittas symboliskt mer avancerade exempelberättelser och deras aristokratiska hjältar, såsom modiga riddare, rimmar väl med vad hennes högborna adressater lär ha funnit tilltalande. Samtidigt tillgodosåg predikanternas lättillgängliga exempelberättelser och deras fromma folkliga hjältar, såsom helgonet Franciskus, församlingsbornas behov av förebilder som de kunde relatera till i sin vardag.
De olika publikerna förklarar författarnas retoriska och narrativa val vid framställningen av exempelberättelser. Detta är i linje med det som i modern medieforskning framhållits som gynnsamt vid inbjudandet av mottagare till identifikation med rollfigurer i berättelser.
– Birgittas och de svenska predikanternas publikanpassning blir begriplig vid tillämpningen av medievetenskaplig identifikationsteori, säger Eva-Marie Letzter och fortsätter:
– De har, liksom andra senmedeltida författare, dragit nytta av samma identifikationsstrategier som vår tids reklam- och filmmakare använder då de säljer in budskap till olika målgrupper.
Att leda publiken till korrekt slutsats
Birgitta och de svenska predikanterna skrev för att fostra sina publiker till goda kristna och för att inpränta moraliska och trosmässiga normer i dem. Men de skrev inte sina mottagare på näsan.
– Tack vare det att den enskilda mottagaren inbjöds till att identifiera sig med den goda hjälten eller hjältinnan i exempelberättelsen kunde författarna leda mottagaren till att själv dra rätt slutsatser och till att ta till sig de lärdomar som författarna ville lära ut, säger Eva-Marie Letzter.
Information
Eva-Marie Letzter disputerar i Historia vid Stockholm universitet den 5 oktober.
Avhandlingens titel: ”Med öga för publiken. Moralisk fostran genom heliga Birgittas och de svenska predikanternas exempelberättelser, cirka 1340-1500”
Länk till spikblad och avhandling: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156514
Kontaktuppgifter:
e-post: eva-marie.letzter@historia.su.se
Mer om Eva-Marie Letzters forskning här.