Bokomslag "An emotional landscape of devotion"
Bokomslag till avhandlingen "An emotional landscape of devotion"

Ett hjärta som inte fungerade som det skulle, som var stelt eller kallt, kunde inte heller skapa positiva känslor. Först när kroppsvätskorna flödade fritt genom hjärtat kunde människan glädjas eller älska.

Nya religiösa ideal

En ny avhandling i historia visar att människans hjärta blev allt viktigare för 1500-talets människor. När reformationen genomfördes i Sverige förändrades religiösa ritualer och ideal. Reformationen har länge uppfattats som en intellektualisering av kristendomen. Kyrkans försök att lära folk katekesen och grunderna i kristendom har tolkats som om det bara är den intellektuella förståelsen av religion som var viktigt i den tidigmoderna protestantismen.

—1500-talets människor gjorde ingen skillnad på förståelse och känsla. För dem var hjärtat centrum för bägge saker. Det betyder att 1500-talets källor kan handla om att ”förstå i hjärtat”, säger Mari Eyice, som har doktorerat i historia vid Stockholms universitet, på avhandlingen: An emotional landscape of devotion. Religious experience in Reformation-period Sweden.

Bilden av reformationen missvisande

Fokus i reformationens religiösa texter ligger just på att förändra det fysiska hjärtat. Genom ”rätt” religiös kunskap skulle hjärtat transformeras och skapa känslor av lugn, glädje och kärlek till gud. Att läsa eller lyssna till böner, predikningar och religiösa instruktioner var därmed inte bara ett sätt att lära sig den protestantiska läran, utan också ett sätt att skapa positiva känslor.

Mari Eyice nybliven doktor i historia.

—Att hjärtat är så centralt i 1500-talets religiösa texter visar att reformationen handlade väldigt mycket om känslor. Det ändrar vår syn på 1500- och 1600-talet som en period av strikt renlärighet, mellan den mer känslosamma medeltiden och pietismens 1700-tal. Istället är 1500-talet en period där det innerliga och personliga gudsförhållandet står i centrum, säger Mari Eyice.

Reformatorernas fokus på hjärtat gjorde att människans inre blev centralt. Individens känslor, snarare än yttre tecken på hängivenhet, blev ett sätt att mäta religiös tro. Att skåda inåt och utvärdera sina känslor blev ett sätt att försäkra sig om att man följde de kristna idealen och kunde se fram emot frälsning snarare än fördömelse.

Mer information

Mari Eyice disputerade den 29 mars, 2019.

Avhandlingens titel: An emotional landscape of devotion. Religious experience in Reformation-period Sweden (Åbo 2019)

Läs mer om avhandlingen här.

Läs mer om Mari Eyices forskning här.

E-post: mari.eyice@historia.su.se