Historiska institutionen har en lång och livaktig tradition av forskning kring genushistoria, det vill säga historia där relationerna mellan män och kvinnor sätts i fokus för historieskrivningen.

Ett stort antal forskare arbetar aktivt med genusperspektiv. Forskning med genusperspektiv berör alla perioder, från medeltid till vår samtid. Den genushistoriska forskningen vid institutionen är samtidigt också teoretiskt och tematiskt bred. Insikten om att vi, för att studera genus, också måste gå bortom genus är djupt inarbetad i institutionens forskningsprofil.

Denna insikt har fört in institutionens genushistoriska forskning på nya vägar under det senaste decenniet. Särskilda kompetensområden på institutionen där genusperspektiven är starka är till exempel svensk politik under 1900-talet, känslornas historia, män och maskuliniteter, och religion.

Forskarna har en samlingspunkt i Genusklubben, ett seminarium där texter med nya genusperspektiv diskuteras, genomtröskas och debatteras. Seminariet samlar forskare som arbetar med alla perioder, från medeltid till vår samtid, och forskare som ägnar sig åt någon form av genusperspektiv i sin forskning.

Teoretiskt och metodologiskt är ansatserna tvärvetenskapliga. Genus studeras utifrån biografiska perspektiv som sätter en enstaka individ i fokus. Kvinnorörelsen har studerats utifrån de känslor som uppstod mellan kvinnor och hur kvinnor använde sig av dessa känsloband politiskt. Nya teoretiseringar av maskulinitet har utvecklats. Särskilt den tidigmoderna perioden har studerats utifrån queerperspektiv. Medeltiden har analyserats genom nya metoder och perspektiv kring markägande. Flera forskare studerar relationen mellan religiösa föreställningar och genus. På alla dessa områden har forskningen behandlat relativt okänd terräng, och nya förståelser för hur genusrelationer har strukturerat vårt förflutna och fortsätter att strukturera vår tillvaro har utvecklats.

Forskare och projekt

Helena Bergman, fil. dr: Kvinnors ensamliv. Kön, ensamhet och enskildhet.

Johan Bergman, fil. dr: Kulturfolk eller folkkultur? 1968, kulturarbetarna och demokratin. Vidare projekt: arbete med metodbok i historia med utgångspunkt i musik som historisk källa.

Nevra Biltekin, doktorand: Den professionella byråkraten och diplomatins praktik. Värdesystem i den svenska diplomatiska kåren, 1920–2000.

Gabriela Bjarne Larsson, docent: Laga fång för medeltidens kvinnor och män. Skriftbruk, jordmarknader och monetarisering i Finnveden och Jämtland 1300–1500.

Eva Blomberg, professor: Klaga månde Elektra. Könsdiskriminering och mänskliga rättigheter - förändrade relationer mellan mellanstatliga organ, stat och individ i ett nordiskt östeuropaperspektiv 1980-2009.

Karin Carlsson, fil. dr: Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige 1940-1960.

Elisabeth Elgán, docent: Den svenska jämställdhetspolitikens institutionalisering 1972-2010

Bo Eriksson, fil. dr: Varelser ur en annan värld - monster och det monstruösa under medeltiden. Det manliga hotet - om jättar och maskulinitet från Snorre Sturlason till Olaus Magnus.

Christina Florin, professor em.: Par i vetenskap och politik. Parrelationen som historisk och kulturell kategori under 1900-talet.

Yulia Gradskova, fil. dr: Ombudsman’s institution and gender discrimination in transitional Russia (1991–2009), inom ramen för projektet Klaga månde Elektra. Könsdiskriminering och mänskliga rättigheter – förändrade relationer mellan stat, kollektiv och individ i ett nordiskt Östeuropaperspektiv 1980–2009.

Anna Götlind, professor: Svensk sjuksköterskeförening 1910-2010: Bilder av sjuksköterskan (Gothia förlag/Stockholm)

Ann Hallner, doktorand: Homosocialitet och systerskapande i KFUK 1885–1935.

Lisa Hellman, doktorand: Från främling till frände – det Svenska Ostindiska Kompaniets sociala praktiker i Kina.

Kim Herburt, doktorand: Sadomasochismens historia i Sverige – förhållningssätt, organisering och konflikt med stat och samhälle.

Yvonne Hirdman, professor em.: volym sju i serien Sveriges historia som utges av Norsteds förlag; volymen behandlar den svenska historien mellan 1920 och 1965.

Eva Joelsson, doktorand: Emotionell navigation under en politisk regim. Emotionella yttringar kring kärlek, sexualitet och äktenskap under andra hälften av 1700-talet och början av 1800-talet.

Elin Malmer, doktorand: Att kämpa den goda kampen. Väckelsekristendom, inre mission och maskulinitet ca 1900–1920.

Kirsti Niskanen, professor: Kön och arbete, FAS-nätverk, 2006-2011

Emma Pihl Skoog, doktorand: Starke man: Kön och klass i svenska kraftsporter 1920-1975.

David Tjeder, fil. dr: Den manlige feministens bristande manlighet? Det homosociala bemötandet av manlig feminism och den manliga överordningens fortbestånd, 1600–1921.