Ett centralt tema inom detta forskningsområde handlar om konflikten mellan nationell suveränitet och mänskliga rättigheter. I Förenta Nationernas regelverk 1948 lades båda principerna fast men i praktiken kom respekten för den nationella suveräniteten att ta överhanden. Också i Helsingfors-avtalet 1975 förekom de två principerna sida vid sida. Men nu blev det praktiska resultatet ett annat. Helsingfors-kommittéer bildades i en rad länder i Östeuropa och övergrepp mot mänskliga rättigheter ledde till skarpa internationella reaktioner. Efter Kalla krigets slut har respekten för den nationella suveräniteten tunnats ut ytterligare bl.a. genom doktrinen om skyldigheten att skydda som antogs av FN:s medlemsstater 2005.

Den forskning vi bedriver inom detta fält undersöker bl.a. hur flyktingars rättigheter respekterats, eller inte respekterats, under olika faser av efterkrigstiden; hur svenska politiker och diplomater förhöll sig till Helsingfors-processen; hur svenska diplomaters självförståelse förändrats under intryck av den nationella suveränitetens avtagande relevans; och hur 1980-talets demokratiseringsrörelse i Polen bemöttes i svensk diplomati och opinion.

Rapport från symposiet "Svensk säkerhetspolitik under det kalla kriget – öppen för olika tolkningar?"

Den 25 maj 2011 anordnade Historiska institutionen ett heldagssymposium där sex experter bjöds in för att ge sin syn på var forskningen befinner sig idag. En rapport sammanfattar de diskussioner som fördes. De sex talarna har också bidragit med en skriftlig version av sina respektive presentationer.
Ladda ner: rapporten som pdf-fil (613 Kb)

Forskare och projekt

Nevra Biltekin, doktorand: Lojal, kompetent och gift. Diplomatyrkets utveckling i Sverige 1945-2005

Mikael Nilsson, fil. dr: Neutralitetens pris? Kopplingarna mellan inhemsk flygtillverkning, olyckor, död och säkerhetspolitik i svenska flygvapnet under kalla kriget 1945–1991

Aryo Makko, fil. dr: "Advocates of Realpolitik. Sweden, Europe and the Helsinki Final Act"

Karl Molin, professor em.: Sverige och den polska demokratirörelsen 1980-1989