Professor i historia
Rum: D887
Tel: 08-16 28 25
E-post: hakan.forsell@historia.su.se

 

Jag är forskare i stadshistoria och urbana studier. Jag har skrivit om äganderättsfrågor, bostadspolitik, stadsplanering och segregation under 1900-talet fram till idag. Jag har intresserat mig för förhållandet mellan utbildning och urbanisering – och nyligen skrivit boken ”Urbana Infantil”  om hur synen på den moderna storstaden som ett ”kunskapssamhälle” växte fram under det tidiga 1900-talet.

Under 2013 ger Arkitektur Förlag ut ett urval av mina essäer och artiklar i boken ”Bebodda platser - studier av vår urbana samtidshistoria”.

Sedan 2004 arbetar jag periodvis i Tyskland som forskare vid IRS / Center for Metropolitan Studies, TU-Berlin. Jag har tidigare varit gästforskare vid Institute for Policy Studies, Johns Hopkins University, Baltimore.

I Sverige har jag arbetat som kulturjournalist, utredare, förlagsredaktör och forskningsgranskare, bland annat för Stockholms stadsmuseum, Formas och Statens kulturråd.

Nyckelord: Stadshistoria, rättshistoria, urbansociologi, komparativa studier, kulturteori

Forskningsprojekt

Självförverkligandets marknad - distans- och korrespondensutbildning i Sverige, 1900-1975. Projektet genomförs med Orsi Husz, , Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.

Korrespondens- och distansundervisningen fyllde under 1900-talet ett tomrum mellan två utbildningssystem: det gamla läroverks- och universitetssystemet under seklets förra del och utbyggandet av grundskolan, tillkomsten av komvux och småhögskolor under den senare delen. Brevskolorna examinerade hundratusentals människor som annars, av ekonomiska och geografiska skäl, hade varit utestängda från yrkes- eller högre utbildning. De största skolföretagen hade fram till 1960-talet långt fler registrerade elever än antalet deltagare på exempelvis ABF:s studiecirklar vid samma tid. Ändå är denna skolform närmast frånvarande i skildringar av den moderna svenska utbildningshistorien.

Projektets övergripande syfte är att problematisera och fördjupa utvecklingslinjerna för ”kunskapssamhällets” framväxt genom att studera korrespondensundervisningens historia i Sverige från ca 1900 till 1970-tal. Långt innan humankapitalteorin fick sitt genomslag på 1960-talet marknadsfördes kunskap av just brevskolorna med inriktning på kunskapsintensiva yrken och i termer av investering, ekonomisk vinning och anställningsbarhet. Korrespondensskolorna befordrade självförverkligande och fortbildning, individuella drömmar och företagsnormer i en sammansatt förening. Projektet ställer frågan hur marknadens logik och andan hos en ”self made (wo)man” kunde smälta in i den svenska samhällsutvecklingen under 1900-talet som annars ofta skildras i termer av kollektiva lösningar, föreningsliv och studiecirklar.

Valda publikationer

Böcker
Bebodda platser: Studier av vår urbana samtidshistoria, Arkitektur Förlag (Stockholm 2013). ISBN 978-91-86050-83-2. Läs mer

Urbana Infantil: Pedagogik, urbanisering och kunskapssamhälle i metropolernas tidevarv, Sekel förlag (Lund 2012). ISBN 978-91-85767-98-4.

Den kalla och varma staden. Migration och stadsförändring i Stockholm efter 1970 (redaktör: Håkan Forsell), (Stockholm 2008), ISBN 978-91-7031-182-6.

Property, Tenancy and Urban Growth in Stockholm and Berlin, 1860-1920. Historical Urban Studies, Ashgate, (Aldershot 2006). ISBN 0-7546-5507-5.

Hus och hyra. Fastighetsägande och stadstillväxt i Berlin och Stockholm 1860-1920. Studier i Stads- och kommunhistoria 25, Diss. (Stockholm 2003). ISBN 91-88882-20-9.

Artiklar
“The City as a Curriculum Resource: Pedagogy and Urban Literacy in Europe, ca 1900-1930”, in: Catherine Burke & Ken Jones (ed.); Education, Childhood and Anarchism, (Routledge 2013), (in press – editor Catherine Burke, Faculty of Education, Cambridge University.)

“Visions of the Future Provincial Capital. Monumentality, Infrastructure and Segregation in Eliel Saarinens Greater Tallinn Master Plan of 1913”, in: Bernhardt, Bodenschatz & Kress (Hrsg.); Der Kult des großen Plans um 1910 – Gestaltung von Metropolregion in historischer Perspektiv (Berlin 2013).

“Urban Childhood: Street Literacy and Education Reforms, 1890-1930”, in: Baader, Eßer & Schröer (Hrsg.); Kindheiten in der europäischen Moderne. Eine Geschichte der Sorge (Hildesheim 2013).

“Metropolitan Pedagogy in Fin-de-Siècle Europe: Johannes Tews, Fritz Gansberg and the Discovery of the Urban Child”, in: Tilo Schabert & Matthias Riedl (Ed.); The City: Axis and Centre of the World, (Würzburg 2011)

”’Egendom är en lök’: Avskalat privat hyreshusägande i Stockholms innerstad, 1945-2010”, i: Torbjörn Nilsson (red.); Stockholm blir välfärdsstad: Kommunalpolitik i huvudstaden efter 1945 (Stockholm 2011).

”Eminent Domain and Urban Renewal: The ’Takings Clause’ as Instrument of Social Planning in the Case of East Baltimore Development Initiative”, Institute of Policy Studies, Report No 3, (2009).

”Between Cultural Clientization and Market Individualism. Integration Policies in Stockholm Since the 1970s”, i: Stadt und Migration. Information zur modernen Stadtgeschichte, 2/2007.