019//Rundabordssamtal// De Geersalen
Genus och temporalitet
Från 1970- och 80-talens kvinnohistoria och kvinnovetenskap har fältet för genusstudier under de senaste decennierna vidgats betydligt. Men vad har vi som genus-historiker för särskilda kompetenser och perspektiv att erbjuda detta forskningsfält? Att vi explicit arbetar med tidens gång och dess olika lager är det som mest uppenbart skiljer oss från andra genusforskare. Är denna temporala dimension något vi skulle kunna arbeta mer explicit med, och hur kan vi använda den för att utveckla våra teorier och analysverktyg? I denna session, organiserad av föreningen Sveriges Kvinno- och Genushistoriker (SKOGH) diskuterar ett antal genushistoriker, och andra genusforskare som sysslat med temporalitet från olika perspektiv, tiden som kulturellt fenomen och analytisk kategori. Historiker har ofta analyserat den genuskodade rumsligheten och då kunnat visa att rummet är en väsentlig del av maktutövningen. Med tiden är det annorlunda. Trots att tiden är historikerns främsta analysredskap har denna mänskliga grundkategori ofta inte problematiserats, utan har tenderat att bli tagen för given. Vad händer om vi problematiserar tiden ur ett genusperspektiv? Är tiden lika genuskodad som rummet? Hur gör tiden genus? Hur gör genus tid?
Deltagare:
Claudia Lindén, Södertörns högskola
Sara Edenheim, Umeå universitet
Cordelia Hess, Stockholms universitet
Ansvarig: Jens Ljunggren, Stockholms universitet

020//Session//U10
Den affischerade folkhälsan: Medicin och efemära medier under 1900-talet
Denna session fokuserar på betydelsen av efemära medier i kommunikationen kring folkhälsofrågor. Syftet är att belysa speciella former av medier som är på samma gång flyktiga och närvarande i det offentliga rummet: från affischer och broschyrer till bloggar. Analysen av innehållet i dessa medier kan bidra till en ökad förståelse för hur framställningen av aspekter som rör sjukdom och hälsa har förändrats över tid. Lika centralt är att relatera dessa förändringar till ett vidare historiskt sammanhang och att visa hur mediernas specifika kvaliteter har tagits i bruk för att försöka fånga uppmärksamheten hos berörda individer och befolkningsgrupper. Efemära medier har spelat en undanskymd roll i medicinhistorisk forskning men framstår som viktiga att lyfta fram och göra till föremål för historisk analys och reflektion; inte minst i ljuset av dagens flyktiga medielandskap.Sessionen samlar fyra individuella papers som behandlar detta tema genom att titta närmare på folkhälsokampanjer i Sverige under främst 1900-talet.
Deltagare:
Solveig Jülich, Uppsala universitet
Att fånga befolkningens uppmärksamhet: Tuberkulosfrågan och kampanjer för skärmbildsundersökningen kring 1900-talets mitt
Motzi Eklöf, Linnéuniversitetet
Tvungen eller frivillig folkhälsa: Torgförda ståndpunkter i vaccinationsfrågan i ett hundraårsperspektiv
David Thorsén, Uppsala universitet
Från fakta till identitet: Föränderliga folkhälsostrategier och den svenska aidsinformationsaffischen som medium 1987–1994
Petter Tistedt, Uppsala universitet
Reklam för en demokratisk folkhälsa: Konsumtion, medborgarskap och konsten att välja fritid på 1930-talet
Ansvarig: Solveig Jülich, Uppsala universitet

021//Panelsamtal//U11
Energisk forskning? En paneldebatt om energihistorisk forskning och idéer till framtida studier
Energifrågan har genom historien avsatt regeringar, fött nya politiska partier, skapat innovativa departement och splittrat blockpolitiken. Historisk forskning om dessa förändringar är inte bara intressant för att förstå och frilägga viktiga händelseförlopp i Sveriges förflutna, utan kan också bidra med underlag till framtidens politik eftersom energifrågor är strukturellt materiella problemkomplex vilka spänner över lång tid. I denna session kommer fem inbjudna forskare från Sveriges ledande universitet först att kort presentera sitt perspektiv på svensk historisk forskning om energi. Sedan följer ett rundabordssamtal om vad som har varit extra intressant och viktigt i tidigare forskning. Utifrån en sådan forskningsöversikt skapar vi gemensamt idéer till framtida studier. Vi diskuterar bland annat teoretiska inspel från posthumaniora och genusstudier; metodologiska innovationer såsom nymateriella arkivstudier och identifierar empiriskt outforskade områden. Sessionen är ett första möte för nytt energihistorisk nätverk i Sverige vilket samlar forskare från olika bakgrunder med ett gemensamt intresse för energifrågor.       
Deltagare:
Anna Åberg, Kungliga tekniska högskolan
Maja Fjaestad, Kungliga tekniska högskolan
Åsa Össbo, Umeå Universitet
Thomas Jonter, Stockholms universitet
Ansvariga: Martin Hultman, Umeå universitet och Anna Åberg, Kungliga tekniska högskolan

022//Session//U12
I andra världskrigets skugga - politiska strategier och kulturella minnen
Deltagare:
Viktor Lundberg, Malmö högskola och Johan Lundin, Malmö högskola
Lag eller näve? Den svenska socialdemokratins politiska kultur i konfrontation med nazismen
Ann Nehlin, Stockholms universitet
Tillitens brobyggare - användandet av finska barn i svensk krigstidspolitik
Henrik Arnstad
A Great Crusade! Identitetskonstruktioner i populärkultur om andra världskriget.
Eva Kingsepp, Stockholms universitet
Muslims with Swastikas: The ’Arab-Nazi connection’ in Western popular history
Klas Åmark, Stockholms universitet
Kommentator
Ansvarig: Viktor Lundberg, Malmö högskola

023//Rundabordssamtal//U13
1700-talets riksdag i kronologisk belysning
Riksdagen var navet för 1700-talets politiska liv i Sverige. Tidens stridsfrågor gällde hur den skulle organiseras, vem som skulle få delta och vilka syften den skulle fylla. Även historiografiskt har tolkningarna gällt riksdagens funktion och betydelse under denna period. Frihetstid har ställts mot gustavianskt envälde och demokratisering och politisk mognad mot korruption och förfall. Men vad utmärker egentligen 1700-talets riksdag i ett längre historiskt perspektiv? Vad skiljer det sena från det tidiga 1700-talet? Vilka orsakssamband bör man ta fasta på när det gäller periodiseringen av det politiska livet?    I detta rundabordssamtal förenas fyra historiker som i sina undersökningar av 1700-talets politiska liv närmar sig riksdagen utifrån olika perspektiv. Gemensam nämnare är deras intresse för den politiska föreställningsvärlden och politiska praktiker i 1700-talets Sverige, där kampen stod om deltagande och legitimitet med riksdagen som scen – eller som fond.  
Deltagare:
Erik Bodensten, Lunds universitet
Frihetstidens politik och förfallets logik. Riksdagen som moralisk arena
Oskar Sjöström, Stockholms universitet
Behöver vi verkligen hattar och mössor? Ideologi och temporalitet i frihetstidens politik
Martin Almbjär, Umeå universitet
Ett supplikperspektiv på frihetstid
Ordförande: My Hellsing, Örebro universitet
Den politiska elitens riksdagsskräck i det gustavianska Sverige
Ansvarig: My Hellsing, Örebro universitet

024//Session//U26
Både här och där  – tidigmoderna reseberättelser som praktik
Vi föreslår en diskussion av reseberättelser från 1600- och 1700-talen utifrån metodik och teori. Deltagarna använder tidigmoderna reseberättelser i sin forskning, men på olika sätt. Tidigare forskning har betonat reseberättelsers genreberoende, och vår session utgår från detta för att diskutera vilka möjligheter som öppnas upp då man beaktar skillnader mellan reseberättelser. Är tidigmoderna reseberättelser verkligen en enda genre? Vidare vill vi problematisera reseberättelsernas tillkomst. Tillkomstvillkoren påverkar hur reseberättelser skrivs, men utgör också berättelser i sig själva. Kanske kan vi studera reseberättelsernas produktions- och konsumtionsvillkor i en vidare bemärkelse, men då måste berättelserna kontextualiseras inte bara utifrån alternativa källor från den plats de beskriver, utan också utifrån alternativa källor från den plats där de skrivs. Om vi ser resor och berättelser som delar av ett större cirkulärt flöde av kunskap, människor och föremål – snarare än som ett tillfälle då en enskild aktör reser ut och tar med sig en upplevelse eller teknik hem – då har resorna inget självklart början eller slut. Istället för att se berättelsen som en del av resan, eller en del av hemkomsten, kan den vara en del av båda.
Deltagare:
Charlotta Forss, Stockholms universitet
Måns Jansson, Uppsala universitet
Maria Nyman, Södertörns högskola
Jacob Orrje, Uppsala universitet
Ansvarig: Lisa Hellman, Stockholms universitet

025//Session//U27
Den svenska idrottsmodellens ekonomiska bas - inställd!
Tidigare forskning har pekat på att den skandinaviska idrottsmodellen skiljer sig från till exempel den amerikanska i det att den bygger på en folkrörelselogik med ett stort inslag av frivilligt arbete, liksom en tanke om att de som är engagerade i idrotten genom sitt arbete ska genomgå en demokratiskt fostran. Under de senaste årtioendena har modellen ifrågasatts och problematiseras, dels utifrån att det nu finns starkare kommersiella och professionella inslag i modellen, dels utifrån att modellen inte varit så inlkluderande som tidigare förutsatts. I denna session ska den svenska modellens ekonomiska bas diskuteras utifrån ett historiskt perspektiv utifrån.  
Deltagare:
Johan Norberg, Malmö högskola
Idrottens spelberoende
Karin, Redelius, Gymnastik- och idrottshögskolan
Barnidrottens kommersialisering
Johan Hvenmark, Ersta Sköndal högskola
Den civila sektorns marknadsanpassning
Susanna Hedenborg, Malmö högskola
Gränslandes mellan kommersiell och ideell - den svenska ridsporten efter 1945
Ansvarig: Susanna Hedenborg, Malmö högskola

026//Session//U28
Segregation och integration. Genus, klass och medborgarskap i svenskt undervisningsväsende, ca 1800-1850
 Vid början av 1800-talet fanns en mängd olika skolor i Sverige. Det fanns skolor avsedda för fattiga barn och för bättre bemedlade barn, och blandformer däremellan. Det fanns flickskolor, pojkskolor och skolor för båda könen. Vid varje enskild skolas etablering eller förändring kom frågor om kunskapssyn, genus och klass att ställas på sin spets. Det handlade om vilka kunskaper som ansågs viktiga och på vilket sätt flickor och pojkar ur olika samhällsgrupper skulle tillägna sig dessa kunskaper, och om hur man förväntade sig barnens framtida samhällsroller. Under andra hälften av 1800-talet stabiliserades skolväsendet i ett tydligt klass- och genusmönster: allmänna folkskolan, läroverken, flickskolor. Sessionen avser att presentera nya studier som analyserar betydelsen av genus, klass och medborgarskap i samband med utbildningsväsendets utveckling under tiden fram till 1800-talets mitt: Lokala utbildningsmarknader (Esbjörn Larsson),  Skrivkunnighet  för fattiga barn före folkskolan (Åsa Karlsson Sjögren) och Identiteter och skolornas retoriska praktiker (Stefan Rimm).     
Deltagare:
Esbjörn Larsson, Uppsala universitet
Lokala utbildningsmarknader
Stefan Rimm, Örebro universitet
Identiteter och skolornas retoriska praktiker
Åsa Karlsson Sjögren, Umeå universitet
Skrivkunnighet för fattiga barn före folkskolan
Björn Norling, Umeå universitet
Kommentator
Ansvarig: Åsa Karlsson Sjögren, Umeå universitet

027//Session//U29
Att ge röst åt stumma ting. Mikrohistoria, materialitet och konsten att gestalta det förflutna
Kan man kliva in i historien? Ta på det förflutna? Museers samlingar rymmer mängder av föremål. Ofta saknar de kontext. I äldre föremålsforskning stod tingen i sig själva i centrum. I den mån föremål används i dagens forskning är det snarare som ledtrådar till levt liv. Men kan tingen bidra med någon dimension som skriftliga källor saknar? Är föremålen stumma, eller är de underutnyttjade källor i mikrohistoriska studier? Hur kan vi klä det de berättar i ord? Och vilka möjligheter ger föremålen till andra representationsformer än det skrivna ordet? Sessionen diskuterar föremålens betydelse för mikrohistorien, både som källa och som gestaltning av människors villkor och tillvarons ramar. Det individnära och specifika är ofta lättare att relatera till. Föremål kan levandegöra det försvunna och bidra till en rent taktil förståelse. Det väcker en rad frågor, inte minst om gränsdragningen mellan metod och representation, mellan källan och berättelsen. Vad gör mikrohistorien med det förflutna? Sessionen ingår i serien Mikrohistoriens utmaningar, och ska ses som en pendang till sessionen Fråga föremålen: Historiska studier av materiell kultur.    
Deltagare:
Maths Isacson, Stockholms universitet
Arbetslivshistoriska studier med mikrohistorisk metod
Mikael Alm, Uppsala universitet
Är det en ny ”turn” på gång?
Marianne Larsson, Nordiska museet
Kläder som utgångspunkt i mikrohistoriska studier
Helena Kåks
Att odla det lokala 1700-talet: Kunskapsutveckling och gestaltning i en historisk trädgård.
Hedvig Schönbäck, Stockholms universitet/Stockholms stadsmuseum
Grosshandlare Hammarstrands slaganfall och död – vad en målning kan berätta
Ansvarig: Rebecka Lennartsson, Stockholmsforskningen

028//Session//U36
Judars invandring, identitet och assimilation
Tre nyligen avslutade projekt från forskare inom forskarnätverket ”Judarna i Sverige – en minoritets historia” presenteras. Efter en kort inledning av Lars M Andersson redovisar Per Hammarström sitt projekt om den tidigaste judemissionen i Sverige, inspirerad av det tidiga 1800-talets missionsväckelse, och dess ledare den f.d. juden J.C. Moritz som verkade på uppdrag av ett Londonsällskap för judemission. Missionens verksamhet och teologi diskuteras, liksom försöken från judiskt håll att stävja detta ”ofog”.  Därefter presenterar Henrik Rosengren sin nyutkomna bok Från tysk höst till tysk vår, en kollektivbiografisk analys av fem kulturpersonligheters exilerfarenheter: Hans Holewa, Maxim Stempel, Ernst Emsheimer, Herbert Connor och Richard Engländer. De flydde nazismen som ”det tyskas” förmenta fiender men blev bidrog som bärare av ett tyskspråkigt kulturarv till en kontinuitet mellan svenskt musikliv och tyskt.  Slutligen sammanfattar Izabela A. Dahl  nya forskningsresultat om judisk invandring till Sverige efter andra världskriget. Nyinvandrade, i regel ickereligiösa, judar som lämnat Central- och Östeuropa på grund av pågående förändringar och eskalerande antisemitism kom att utvidga och förändra det judiska livet i Sverige. Lukasz Gorniok redogör för huvuddragen i sin doktorsavhandling i vilken han försöker ge en djupare förståelse för de svenska myndigheternas politik i samband med mottagningen av polsk-judiska flyktingar åren 1968-1972. Vilka attityder uppvisade de svenska myndigheterna (Utrikesdepartementet, Arbetsmarknadsstyrelsen och Statens invandrarverk) kring invandringen av de polska judarna? Hur hanterades de polska flyktingarna av de myndigheterna?
Deltagare:
Per Hammarström, Mittuniversitetet
”Det af Moritz bedrifne ofog”. Om den tidigaste judemissionen i Sverige
Henrik Rosengren, Lunds universitet
Migration, exil och det svenska musiklivet i skuggan av nazismen och kalla kriget
Izabela A. Dahl, Humboldt-Universität zu Berlin/Nordeuropa-Institut
Judisk invandring till Sverige efter andra världskriget – ett öppet forskningsfält
Lukasz Gorniok, Umeå universitet
Mottagning av polska judar i Sverige 1968-1972
Ansvarig: Lars M Andersson, Uppsala universitet

029//Rundabordssamtal//U37
Film och historia just nu
Sedan 2005 har historiker samt film- och medievetare gemensamt presenterat sin pågående forskning och undervisning på Svenska historikermötet. I Stockholm 2014 tar sessionen ”Film som historia" formen av ett rundabordssamtal som även inbjuder publiken att delta. Diskussionen kretsar kring den akademiska användningen av rörliga bilder med särskild fokus på senare års utökade samarbeten mellan arkiv och akademi. Historiografiska frågor kring bilders potential som empiriskt källmaterial diskuteras. Interdisciplinära forskningsprojekt med utländska partners presenteras, precis som individuella och pågående svenska projekt. Akademiskt bildbruk förr och nu samt för- och nackdelar med digitala arkiv kommer också att stå på agendan.
Deltagare:
Tommy Gustafsson, Linnéuniversitetet
Amanda Lagerkvist, Södertörns högskola
Pelle Snickars, Kungliga biblioteket
Ulf Zander, Lunds universitet
Erik Hedling, Lunds universitet
Per Westerlund, Högskolan i Gävle
Ansvarig: Mats Jönsson, Lunds universitet

030//Session//Y10
Norden bortom Norden – utopier och återvändsgränder. Geografiska och regionala visioner runt Östersjön under 1900-talet
”Norden” har under 1900-talet kommit att framstå som en ”naturlig” regional referensram för den nationella historieskrivningen i de fem nordiska länderna. Det finns konkreta ekonomiska och kulturella orsaker till detta.     Sedan kalla krigets slut har dock denna nordiska regionalitet kommit att möta den öst- och centraleuropeiska regionaliteten inom ramen för den nyskapade eller återuppståndna ”Östersjöregionen”.     Det finns därför anledning att undersöka hur dessa regionala referensramar konstruerats över tid och analysera hur de mest framgångsrika alternativen kommit att framstå som mest ”naturliga”. I denna panel undersöker vi geografiska och regionala föreställningar, identiteter och projekt omkring Norden och Östersjöområdet som på olika sätt utmanat eller utformat ”alternativ” till den i efterhand så ”naturliga” nordiska regionaliteten.     Genom att peka på betydelsen av litteraturhistoriska, populärkulturella och vetenskapliga diskurser kan den politiska historieskrivningen kompletteras på viktiga punkter och ett framväxande forskningsfält om ett ”Norden bortom Norden” under 1900-talet ringas in.   
Deltagare:
Ainur Elmgren, Helsingfors universitet
Skandinaviska sovjetrepubliken - Karelska Arbetarkommunen som bas för världsrevolutionen 1920-1925 och andra revolutionära planer för Norden
Marta Grzechnik, Uniwersytet Gdański / Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald
Det polska Östersjöinstitutets syn på Östersjöregionen under mellankrigstiden
Carl Marklund, Södertörns högskola
Stor är stark, men liten är listig: Kjelléns baltiska program och geopolitikens lärdomar för en perifer småstat
Mart Kuldkepp, Tartu universitet
Den gemensamma drömmen om heroiska Sverige: Östersjöaktivism under Första världskriget
Norbert Götz, Södertörns högskola
Kommentator
Ansvarig: Carl Marklund, Södertörns högskola

031//Arkivpresentationer//Y11
Stockholmskällan - digitaliserade primärkällor i tid och rum och En hel yrkeskårs historia på webben
Stockholmskällan:
Samuel Branting och Frida Starck Lindfors presenterar hur man kan använda historiska primärkällor som är tillgängliga webben för att studera historiska förändringsprocesser ur ett aktörsperspektiv. Stockholmskällan är inspirerande och till nytta för såväl skoleleven som universitetsprofessorn!

Deltagare:
Samuel Branting, Stockholms stadsarkiv
Frida Starck Lindfors, Stockholms stadsarkiv
Lars-Erik Hansen, TAM-arkiv
Lars Sjögren, TAM-arkiv

033//Session//Y20
Skandinaver i Kina och USA: Transnationella perspektiv på interkulturella relationer
Denna session undersöker olika former av relationer tillkomna genom skandinavers resor och förflyttningar till USA och Kina. Med utgångspunkt i svensk migration, kolonialism och missionsverksamhet ställs frågor om identitet, vithet, och imperialism, men också om vänskapsrelationer. Genom att anlägga transnationella perspektiv belyser sessionen både sammanflätningar och konflikter.
Deltagare:
Jens Björk Andersson, Linnéuniversitetet
Vithet i svenskamerikansk press
Malin Gregersen, Universitetet i Bergen
Skandinaviska möten i kinesiska rum. Vänskapsrelationer och arbete i mellankrigstidens Hunan
Adam Hjorthén, Stockholms universitet
Imperialistiska fotspår: Hur svenska delegationsresor i USA representerat det förflutna
Katrin Leineweber, Christian-Albrechts-Universität zu Kiel
Den sociala och kulturella integrationen av svenska invandrarna i Seattle sedan 1850
Ansvarig: Adam Hjorthén, Stockholms universitet

034//Session//Y21
Tidens materialiteter – Samlingar som historieskrivning ca 1620-1970
De senaste decenniernas ”materiella vändning” har ofta dominerats av renodlade teoretiska diskussioner kring materiell agens, performativitet och materiella processer, snarare än empiriska och historiserande undersökningar. Utifrån ett antal konkreta empiriska exempel hämtade från arkivet, biblioteket och museets världar kommer vi därför att analysera ”tidens materialiteter” utifrån en tvärvetenskaplig och kulturhistoriskt orienterad forskningstradition. Samlingar har under århundradena kontinuerligt ordnats och omordnats för att delta i en historieskrivning med olika betydelser, beroende på samlarens eller institutionens övergripande syfte. Genom att diskutera hur tid ”ägde rum”, det vill säga hur samlingar organiserades eller kuraterades i specifika tidsliga och rumsliga kontexter, undersöker vi hur människor har förhållit sig till tid och historia genom tingen vid olika tillfällen i historien. Sessionen kommer att visa hur ordnandet av tidens materialiteter verkade för att stärka individuella, dynastiska eller nationella identiteter, och i förlängningen hur dessa konstruktioner var beroende av ting och samlingar för sin funktion.  
Deltagare:
Per Widén, Uppsala universitet
Medborgerligt märkvärdiga personer i kunglig miljö. Statens porträttgalleri och användandet av en historisk miljö som utställningsrum 1820-1835
Elin Engström, Stockholms universitet
Utgrävt och nedpackat. Arkeologiska metoder i arkivet och ledtrådar till 1900-talets arkeologihistoria
Emma Hagström Molin, Stockholms universitet
Krigsbyteskrönikor. Temporala ordningar i Riksarkivet och Uppsala Universitetsbibliotek
Fredrik Svanberg, Historiska museet
Kommentator
Ansvarig: Emma Hagström Molin, Stockholms universitet och Per Widén, Uppsala universitet

035//Session//Y22
Vär(l)den bortom Västerlandet: den svenska industrialiseringens geopolitik, 1870-2000
Sedan slutet av 1800-talet har Sveriges industriella intressen i utlandet ökat markant. Denna session analyserar hur och varför dessa intressen förändrats över tid, med särskilt fokus på svenska aktörers agerande i regioner som i början av tidsperioden var föremål för europeisk kolonialism och som under efterkrigstiden i stor utsträckning avkoloniserats. En utgångspunkt är observationen att Sverige trots frånvaron av betydande egna koloniala besittningar har varit väldigt aktivt i olika (post)koloniala regioners industriella utveckling – alltifrån bröderna Nobels nyckelroll i 1800-talets ryska resurskolonialism till Grängesbergsbolagets afrikanska gruvverksamhet under efterkrigstiden. Vår tes är att denna typ av aktiviteter ”bortom Västerlandet” utgör en underskattad del av Sveriges politiska och industriella historia. Vi lägger särskilt vikt just vid relationen mellan svensk politik – i synnerhet utrikespolitiken – och näringslivets ageranden.
Deltagare:
Dag Avango och David Nilsson, Kungliga tekniska högskolan
Sverige och den globala resurskolonialismens ursprung: svenska aktörers intressen i Afrika, Kaukasus och Arktis 1870-1930
Nikolas Glover, Uppsala universitet
Stötta kapitalet! Det svenska näringslivet och den korporativa staten under avkoloniseringens era, 1950-1975
Göran Bergström, Uppsala universitet
Att verka på en turbulent marknad: svenska företags expansion i Latinamerika under efterkrigstiden
Stefan Jonsson, Linköpings universitet
Kommentator
Ansvarig: Dag Avango

036//Session//Y23
Dialoger mellan historia och minne 1
Sessionen vill bidra till diskussionen om hur minne kan bli en resurs för historieskrivning samt öppna för en fortsatt utveckling av historiska studier av minne. Sessionen tar spjärn emot det problematiska förhållandet att historia och minne ofta har ställts i motsats- och konkurrensförhållande till varandra. Historiska studier kan till exempel motiveras med minnets förgänglighet. Från ett annat perspektiv hävdas istället att artificiell historia tränger undan det livfulla minnet. I kontrast till detta framhåller forskare inom det flervetenskapliga fältet oral history minne och historia som två olika men jämbördiga sätt att känna och veta om det förflutna. Därmed öppnas dörren för nya perspektiv och insikter. Genom att låta historia och minne belysa varandra har forskare i fältet på samma gång kunnat synliggöra tidigare förbisedda erfarenhetskategorier och undersöka de historiska villkoren för dessas tillblivelse. Sessionen kommer att lyfta fram inspirerande empiriska exempel, teoretiska utmaningar och metodologiska diskussioner som kan bidra till en fördjupad diskussion om för forskningen fruktbara utbyten mellan historia och minne. Sessionen arrangeras av forskarnätverket Oral history i Sverige.  
Deltagare:
Anna R Locke, Göteborgs universitet
Vem är bonden? Användandet av muntligt och skriftligt material i samspel för att söka efter normer och ideal
Sanela Bajramovic Jusufbegovic, Örebro universitet
Självgivna val? Om min väg till och sätt att arbeta med muntliga källor och muntlig historia
Malin Thor Tureby, Linköpings universitet, Jesper Johansson, Linnéuniversitetet och Maija Runcis, Stockholms universitet
Berättelser om Sverige: Insamlingar av berättelser och minnen från personer kategoriserade som ”invandrare” vid svenska kulturarvs- och minnesinstitutioner
Kjell Österberg, Södertörns högskola
Kommentator
Ansvarig: Robert Nilsson Mohammadi, Stockholms universitet