089//Panelsamtal//De Geersalen
Historievetenskapens nytta och nöje i samhället
Paneldebatten tar sin utgångspunkt i varför, hur och vad historiker ska kommunicera till samhället i stort. Varför är det viktigt med historia utanför det vetenskapliga samtalet? Har historiker ansvar både som individer och kollektiv att delta i media och andra samhällsaktiviteter? Hur kan kommunikation mätas och meriteras inom akademien? På vilka sätt kan forskning förvandlas till spännande och intressant gods med relevans för en större publik utan att förlora vetenskapligheten? Dessa frågor diskuteras av panellister med olika perspektiv på historikerns roll inom tre områden: politiken, samhällsdebatten och kulturen. Hur utnyttjas historievetenskapliga rön som del av underlag för lagstiftning och utredningar, och var går gränsen mellan den egna politiska övertygelsen och den vetenskapliga kredibiliteten? Har historiker något att bidra med som kan förändra innehållet i samhällsdebatter och synen på dagsaktuella händelser? Hur förmedlas historievetenskapen i TV, filmer, böcker, teater, museer, och vilka skillnader finns mellan genrer och producenter? Målet är att skapa en livlig och konstruktiv diskussion om historikerns roll i samhället och generera idéer om hur samarbeten över institutionella och sektoriella gränser kan formas.
Deltagare:
Paul Sjöblom, Stockholms universitet
Medorganisatör
Cissi Askwall, Vetenskap & allmänhet
Medorganisatör
Henrik Berggren
Jenny Björkman, Riksbankens jubileumsfond
Anders Ekström, Uppsala universitet
Yvonne Hirdman, Stockholms universitet
Martin Kaunitz, Albert Bonniers förlag
Rebecka Lennartsson, Stockholms stadsmuseum
David Sjögren, Uppsala universitet
Ansvarig
Mia Skott, Uppsala universitet

090//Session//U10
Den arbetande befolkningen: löner, löneandelar, sparande och försäkringar
Fyra olika aspekter på frågor om vår privata och kollektiva ekonomi och deras historiska betydelse i samhällsekonomin.
Deltagare:
Staffan Albinsson, Göteborgs universitet
Basen i svensk lönebildning 1770 - 2010
Erik Bengtsson, Göteborgs universitet
Long-run inequality: capital shares and labour shares in ten countries and 80+ years
Dan Bäcklund, Uppsala universitet
Variation och förnyelse - arbetarsparandet i Sverige 1870-1914
Helene Carstenbrandt, Göteborgs universitet
Minskad dödlighet - ökad sjuklighet? Sjuklighet i relation till sjukförsäkringssystemets framväxt 1890-1960
Ansvarig: Staffan Albinsson, Göteborgs universitet

091//Session//U11
Det tidlösa och tidbundna mötet med naturen under 1900-talet
1900-talets demografiska och ekonomiska förändringsprocesser fick konsekvenser också för Sveriges natur, både som idé och plats. I denna session vill vi diskutera hur tankar om tid manifesterats i det föränderliga och mångfacetterade förhållandet mellan natur och samhälle. Med utgångspunkt i de medverkandes egna forskningsprojekt vill vi diskutera hur naturumgänge och naturengagemang knutit an till andra tider och tidsuppfattningar än det moderna, moderna nuets, och utgjort alternativ till den linjära och utvecklingsinriktade tiden. Naturens tid har artikulerats i allt från optimistiska framtidsförhoppningar och konservativa drömmar om det förflutna till idéer om naturen som stående utanför den konventionella tidsuppfattningen. Naturen som idé och plats har därför kunnat fungera som en stark resurs i kulturella, politiska och sociala sammanhang men också varit en plats för konflikt mellan olika värden. Normer kring natur är förknippade med både moral och ideologi, och tiden som begrepp är centralt för att förstå dessa etiska och politiska dimensioner.
Deltagare:
Björn Lundberg, Lunds universitet
Tid för friluftsliv - temporala perspektiv på naturumgänget i den svenska scoutrörelsen under 1900-talet
Emma Hilborn, Lunds universitet
Naturen som romantisk utopi i det tidiga 1900-talets ungsocialistiska press
Tore Andersson, Luleå tekniska universitet
En känsla för tid: integrerade perspektiv i samepolitik och naturskydd
Per Eliasson, Malmö högskola
Kommentator
Kristoffer Ekberg, Lunds universitet
En annan tid - rytm och liv i 1970-talets rurala kollektiv
Ansvarig: Kristoffer Ekberg, Lunds universitet

092//Session//U12
Elektronisk renässans? Utmaningar och möjligheter med digitala forskningsmaterial
Många historiker arbetar idag med databaser och andra digitala forskningsmaterial. Den tänkta sessionen behandlar hantering av digitalt forskningsmaterial ur skilda perspektiv – effekter på forskningen, metodutveckling, arkivrelaterade problem. Utifrån konkreta databas- och digitaliseringsprojekt diskuteras erfarenheter av det som gjorts, och möjligheter för vidareutveckling.  Hur använder sig forskare digitaliserade källmaterial och hur närmar de sig dem källkritiskt? Hur påverkas själva forskningsmetoden när digitala material används?  Hur påverkar det nya digitala landskapet forskningens villkor i stort och dess möjligheter att synas i det omgivande samhället? Här aktualiseras frågor om bl.a. open access och forskningskommunikation i sociala medier.  Offentligrättsliga och arkivmässiga aspekter tas också upp. Vilka forskningsmaterial är att betrakta som allmänna handlingar och därmed inte endast deltagande forskares egendom? Vilken kännedom har universitet och högskolor om regler för hantering av forskningsmaterial? Vilken beredskap finns för att säkra materialets bevarande och tillgängliggörande? Hur har diskussionerna förts mellan forskare, arkivmyndigheter och integritetsskyddsförespråkare?
Deltagare:
Germund Larsson, Uppsala universitet
Forskningsmaterial – regler och riktlinjer, men vad bevaras?
Jessica Parland-von Essen, Brages Pressarkiv, Helsingfors och Kenneth Nyberg, Göteborgs universitet
Från narration till databaser – ett bitträsk eller nya uppenbarelser?
Rosemarie Fierbranz, Uppsala universitet, Jonas Lindström; Uppsala universitet och Benny Jacobsson, Uppsala universitet
Databasen Gender and Work: Erfarenheter från de första fem åren av ett historiskt infrastrukturprojekt
Kenneth Nyberg, Göteborgs universitet
Tillgänglighet, bevarande och öppenhet – avslutande paneldiskussion om forskningens villkor i en digital värld
Samuel Edquist. Uppsala universitet
Bevarande av forskningsmaterial 1970–2010: samtidshistoriska och arkivvetenskapliga perspektiv
Ansvarig: Samuel Edquist, Uppsala universitet

093//Session//U13
Aktörer och åsikter i och kring 1800- och 1900-talens utbildningsväsende
"Fram till 1800-talet fanns i Sverige som i övriga Europa en mängd olika skolformer. Hemundervisningen var utbredd och de skolor som fanns skilde sig mycket åt. 1800-talets samhällsförändringar gav återverkningar också i skolan. Utbildningsväsendet blev föremål för politisk diskussion och för systematisk och centralstyrd organisation; härifrån kan man tala om framväxten av ett utbildningssystem. En del utbildningsinstitutioner och utbildningsföretag har dock fortsatt att stå relativt fria från det statligt organiserade utbildningssystemet, också under 1900-talet.
I och kring 1800- och 1900-talens heterogena utbildningsväsende framträdde en rad aktörer, på delvis olika arenor. Vilka var de? Vilka var deras nätverk? Vad ville de åstadkomma? I vilka sammanhang såg de utbildningsfrågan? Vad var frågor och vad var icke-frågor? Vilka strategier använde aktörerna för att påverka utbildningsväsendets utveckling? Bidragen på sessionen belyser och analyserar dessa och besläktade frågor."
Deltagare:
Thomas Neidenmark, Stockholms universitet
Informatorer och informella nätverk 1808–1816
Annika Ullman, Stockholms universitet
C.J.L. Almqvist rörelser kring bildningsfrågan
Orsi Husz, Uppsala universitet och Håkan Forsell, Stockholms universitet
Människovärde på distans: kunskap mellan ekonomi och idealitet i de svenska brevskolorna 1920-1970
David Ludvigsson, Linköpings universitet
Inför folkskolestadgan: Utbildningsfrågan i pressen 1836-1842
Ansvarig: David Ludvigsson, Linköpings universitet

094//Session//U26
De areella näringarnas vetenskapshistoria – gränsdragningar och gränsrörelser
Lantbruksvetenskapernas svenska 1900-talshistoria har i förvånansvärt liten grad uppmärksammats av forskningen, trots att dessa spelade en betydelsefull roll i det förra århundradets omvälvningar av jord- och skogsbruksnäringarna. I denna session vill vi belysa några aspekter av denna historia, med fokus på de agrara vetenskapernas gränser mot olika fenomen i deras omgivning, såsom andra vetenskaper, politiska målsättningar, mediala intressen – hur drogs, bevakades, överträddes olika gränser? Sessionen består av tre presentationer: Henrik Björck tematiserar relationen mellan vetenskapsområden i en diskussion om Veterinärhögskolans kamp med och mot humanmedicinen under tidigt 1900-tal; Karl Bruno tar upp gränsytan mellan vetenskap och politik i sitt bidrag om Lantbrukshögskolans roll i förvetenskapligandet av Sveriges agrara bistånd under 1960-talet; Per Lundin fokuserar gränsområdet mellan vetenskap och medier i en diskussion som utgår från Björn Gillberg och lantbruksvetenskapernas medialisering i samband med 1970-talets miljödebatt. Mats Morell relaterar i en kommentar de avgränsade vetenskapshistorierna till det större sammanhang som utgörs av de areella näringarnas omvandling under 1900-talet.
Deltagare:
Henrik Björck, Göteborgs universitet
”Alltför humant: Veterinärhögskolans kamp med och mot humanmedicinen under tidigt 1900-tal”
Karl Bruno, Sveriges lantbruksuniversitet
”Från skandalfarm till regionprojekt: Lantbrukshögskolan och förvetenskapligandet av svenskt jordbruksbistånd, 1962-1965”
Per Lundin, Sveriges lantbruksuniversitet
”’Han kan bara inte hålla käften’: Björn Gillberg, lantbruksvetenskapernas medialisering och 1970-talets miljödebatt”
Mats Morell, Stockholms universitet
Kommentator
Ansvarig: Per Lundin, Sveriges lantbruksuniversitet

095//Session//U27
Historievetenskapen och säkerhetspolitiken - igår, idag och i morgon
Under 1900-talet har historieämnet genomgått stora förändringar. Utvecklingen flyttade fokus bort från makthavarna, aristokratin och militären till samhället och vanliga människornas livsförhållanden. Den franska Annales-skolan framhävde mentaliteten och banade vägen för en histoire totale därekonomisk, kulturell och social historia kompletterar politiken och krigen. Under 1960- och 70-talen fullföljdes historieämnets förändring genom de så kallade kulturella och språkliga vändningarna. Intresset för teman som genus, känslorna eller sexualiteten ökade bland forskarna samtidigt som partierna och parlamentet, försvaret och regeringskansliet blev allt mindre attraktiva att studera. Diplomatisk historia i form av "what one clerk said to another", som den engelske historikern A.J.P. Taylor uttryckte det, ansågs vara föråldrad och teoretiskt otillräcklig. Sverige har inte varit något undantag i denna utveckling. Idag är det få historiker på svenska universitet som sysslar med säkerhetspolitisk, diplomatisk eller militär historia. Grundutbildningen med inriktning på dessa teman har i stort sett flyttats bort från historieinstitutionerna på universiteten. Sedan slutet av 1990-talet har dock intresset för säkerhetspolitik, diplomati och internationella konflikter bland historiker i Europa och USA vuxit sig starkare igen. Under benämningar som "(New) International History" eller "New Diplomatic History" studeras storpolitiken med hjälp av nya teoretiska och metodiska infallsvinklar. I Sverige har få historiker varit med i denna utveckling trots att intresset bland svenska historiestudenter är fortsatt stort. Vilka problem och möjligheter finns för svenska historiker att lära ut, forska och publicera kring politik, diplomati och säkerhet? Sessionen vill diskutera och analysera dessa frågor ur ett historiografiskt perspektiv.
Deltagare:
Magnus Petersson, IFS Oslo
Säkerhetspolitik
Aryo Makko, Stockholms universitet
Diplomati
Cecilia Notini Burch, Stockholms universitet
Ansvarig: Aryo Makko, Stockholms universitet

096//Panelsamtal//U28
”Massa, massa män”: panelsamtal om historikerkårens och historievetenskapens kön
Bakgrunden till panelsamtalet är den skeva könsbalansen bland svenska
historiker – en problematik som samtidigt speglar ämnets könskodning.
Historieämnet är påfallande manligt präglat både vad gäller innehåll och
utövare – trots den köns- och maktkritiska historieforsknings framgångar
och trots decennier av jämställdhetssatsningar inom högskolesektorn. Hur
ska vi förstå och förhålla oss till att kvinnor marginaliseras inom det
historiska fältet? Panelsamtalet arrangeras av föreningen Skogh, Sveriges
kvinno- och genushistoriker.
Deltagare:
Kirsti Niskanen, Stockholms universitet
Hanna Enefalk, Uppsala universitet
Ulrika Holgersson, Lunds universitet
Svante Norrhem, Umeå universitet
Ansvarig: Helena Bergman, Stockholms universitet

097//Session//U29
Ideologianalytiska perspektiv på den svenska fascismen
Inom sessionen anläggs olika typer av ideologianalytiska perspektiv i syfte att bättre förstå den svenska mellankrigsfascismens politiska visioner och propaganda. Speciell uppmärksamhet ges genusperspektivet, innehållet i och betydelsen av den starka arbetar- och socialistretoriken samt innehållet i och betydelsen av de svenska rörelsernas ideologilegitimerande och ideoogigenererande historiebruk. Sessionens presentationer kommer främst att behandla Lindholmsrörelsen (NSAP/SSS)samt Per Engdahl och Nysvenska rörelsen.
Deltagare:
Beatrice Sjöström, Umeå universitet
Genus – en användbar kategori i historisk analys av svensk fascism
Victor Lundberg, Malmö högskola
En idé större än döden. Den fascistiska arbetarrörelsen i Sverige, 1933-1945
Lena Berggren, Umeå universitet
Den bildade fascisten. Per Engdahl och den nysvenska socialismen
Heléne Lööw, Uppsala universitet
Konspirationstänkande och svensk fascism
Ansvarig: Lena Berggren, Umeå universitet

098//Session//U36
Jämförelser och förbindelser mellan Sverige och Frankrike i tidigmodern tid
Sessionen syftar till att samla forskare och doktorander som intresserar sig för sammankopplingar mellan Sverige och Frankrike, särskilt i tidigmodern tid. Sett från ett svenskt perspektiv var Frankrike under 1600- och 1700-talet en kulturell förebild i många bemärkelser. Samtidigt var det ett land på andra sidan Europa med väldigt annorlunda förutsättningar och med katolsk konfession. Att studera svensk och fransk historia sida vid sida kan tidvis framstå som ett studium av europeisk historia, men i andra fall gör sig de stora avstånden tydliga. I ytterligare andra fall var förbindelserna uppenbara då det fanns personer som fungerade som förmedlare mellan de båda länderna. Sessionen kommer även att behandla hur historikern som arbetar med jämförelser eller förbindelser mellan Sverige och Frankrike själv blir en länk då svensk och fransk historiografisk tradition skiljer sig åt i många avseenden. Vi fem presentatörer, från olika institutioner, har på olika sätt funnit meningsfulla och intresseväckande sammankopplingar mellan Sverige och Frankrike i tidigmodern tid. Vi vill inbjuda till en session där vi förhoppningsvis kan finna korsbefruktningar mellan dessa och andra liknande projekt.
Deltagare:
Anna Maria Forssberg, Armémuseum
Svenska och franska tacksägelsedagar för seger 1610-1710
Jonas Nordin, Kungliga biblioteket
Inslularitet och internationalism i fransk historieforskning
Linnéa Rollenhagen Tilly, IPRAUS, École Normale Supérieure d'Architecture de Paris-Belleville
Fransk-svenska nätverk inom arkitektur, från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet
Johannes Ljungberg, Lunds universitet
Dilemman om enhet och tolerans i Sverige och Frankrike 1697-1727
Ansvarig: Johannes Ljungberg, Lunds universitet

099//Session//U37
Lege et ora. Didaktisk-religiösa texttraditioner före och efter Reformationen
Sessionen förenar bidrag om didaktisk-religiös litteratur och dess förändringar eller kontinuiteter mellan 1300- och 1600-talet. Val av publik, adaption av äldre förebilder och även personliga preferenser vad gäller helgondyrkan, bönepraktik, predikan och uppfostran är faktorer som präglar texternas innehåll. Det blir tydligt att sambanden mellan social status, skriftbruk och religiösa praktiker är mer relevanta för de genomgående didaktiska målen texterna följer än förändringarna som den protestantiska läran fordrade, vilket än en gång ifrågasätter Reformationen som periodgräns.
Deltagare:
Mari Eyice, Stockholms universitet
Förmedling av genuskodade ideal i senmedeltida religiös-didaktisk litteratur: exemplet Själens tröst
Eva-Marie Letzter, Stockholms universitet
Med öga för publiken. Heliga Birgittas och de svenska predikanternas berättande exempel ca 1340-1500
Kajsa Brilkman, Lunds universitet
Svenska böneböcker 1550-1650 och den lutherska konfessionskulturen
Andreas Hellerstedt, Stockholms universitet
Furstespegeln: dygdeideal i förändring ca 1300-1800
Cordelia Hess, Stockholms universitet
Kommentator
Ansvarig: Cordelia Hess, Stockholms universitet

100//Session//Y10
Narratives of Love: Research on the History of an Emotion
Recent years have seen an explosion of research on the history of emotions, among an international scholarly community. Individual emotions as well as different types of emotional structures are being researched. An aim of the field is understanding the significance of emotions as a category in different historical context. This includes the study of norms as well as patterns of behaviour and expression.    In this session, preliminary results will be presented from two ongoing thesis projects that takes interest in historical interpretations of love. Brita Planck (Gothenburg univerity) will present her research on conceptions of love and marriage among the Swedish nobility 1750-1900. Hugo Nordland (Lund university) will present a part of his thesis project, concerning relationships of friendship, camraderie and love among Swedish officers ca 1780-1850. The session will be held in English which is due to the engagement of professor Barbara H. Rosenwein (Loyola University Chicago) as a commentator.  
Deltagare:
Brita Planck, Göteborgs universitet
From Emotion to Relation, 1750-1900
Barbara H. Rosenwein, Loyola University Chicago
Kommentator
Hugo Nordland, Lunds universitet
Friendship and Paternal Love among Swedish Military Officers around 1800
Ina Lindblom, Umeå universitet
Cult of friendship and emotion in the literary circle of Carl Christoffer Gjörwell, 1791-1811
Ansvarig: Hugo Nordland, Lunds universitet

101//Session//Y11
Nya perspektiv på den globala modeindustrins uppkomst och omvandling
Det handels- och konsumtionshistoriska nordiska nätverket bjuder in till papper om den moderna omvandlingen av textil- och konfektionsindustrin i Skandinavien och Finland.     Syftet med denna session är att visa hur kunskap om mode som fenomen hör ihop med de senaste 200 årens omvandling av textil- och konfektionsindustrierna för masskonsumtion. I själva verket uppstod den globala modeindustrin i denna mening redan i slutet av 1700-talet.  Sessionen tar avstamp i aktuella arbeten som argumenterar för en ny tolkning av den TEKO-industriella omvandlingen med mode, marknad och produktinnovationer som centrala element i orsakssammanhangen.    Frågor som ställs är exempelvis: Vilken roll spelar det textila historiskt i den ekonomiska och sociala utvecklingen? Hur har textilindustriernas regionala framväxt och tillbakagång sett ut historiskt och varför har denna branschs förädlingsvärde fortsatt öka här trots att västvärldens tekoindustrier till stor del lagts ned?     Sessionsbidragen avser att visa hur teorier om kommersiella faktorer i distributionsledet och nya konsumtionsdynamiska förklaringar, applicerade på förhållanden i Norden, ger en delvis ny bild av de senaste 200 årens omvandling.   
Deltagare:
Pia Lundqvist, Göteborgs universitet och Anna Brismark, Göteborgs universitet
Vad folket vill ha – Judiska textilfabrikörer, ny teknik och mode under 1800-talet
Ulrika Berglund, Stockholms universitet
Nya perspektiv på svenskt massmode – exemplet H&M
Hanne Eide, Stockholms universitet
Transnationell Coutureproduktion. Exemplet Augusta Lundin
Klas Nyberg, Stockholms universitet
Konfektionsindustrins framväxt och omvandling i Stockholm 1878-1926. Definitioner, arkiv och mätproblem
Ansvarig: Klas Nyberg, Stockholms universitet

102//Session//Y12
Svenska intressen i Ryssland, före och efter ryska revolutionen. Inställd!
Rysslands växande marknad i början av 1900-talet drog till sig olika slags svenska ekonomiska intressen - etablerade multinationella företag såväl som enskilda entreprenörer fanns på plats. I sessionen kommer vi att presentera en mer övergripande analys av de svensk-ryska ekonomiska relationerna under 1900-talets första decennier placerad i en komparativ omvärldskontext. Vi kommer också att visa hur föreställningar hos delar av den ekonomiska eliten om Sverige som en civiliserande ekonomisk kraft i Ryssland kan sättas in i samtida koloniala och imperialistiska tankemönster i världen. Slutligen, med Olof Aschberg som aktör lyfter vi fram ett exempel på hur en radikal vänsterideologi kunde samsas med ekonomiskt entreprenörskap i en och samma individ i den skärningspunkt som ryska revolutionen erbjöd.
Deltagare:
Martin Kragh, Uppsala universitet
Svensk-ryska handels- och affärsförbindelser under 1900-talets första hälft
Carl Marklund, Södertörns högskola
Den röde bankiren eller kapitalet mot kapitalismen – Olof Aschberg som politisk och ekonomisk aktör under mellankrigstiden: en projektskiss
Helene Carlbäck, Södertörns högskola
Österut i fredlig kolonisering? Svenska drömmar om den ryska marknaden under tidigt 1900-tal
Ansvarig: Helene Carlbäck, Södertörns högskola

103//Session//Y20
Utbildning och fostran för krig och fred
En i högsta grad skiftande aspekt av det svenska skolväsendets fostransuppdrag under 1800- och 1900-talen är dess relation till fred och försvar. Under perioden 1863-1917 fanns det i svenska skolor ett tydligt uppdrag att fostra pojkarna genom särskilda vapenövningar samt annan militär verksamhet och under andra världskriget fick läroverksungdomen, såväl pojkar som flickor, genomgå värntjänstutbildning som en del i skolans undervisning.  Mot detta kan ställas mot de tankar om fredsfostran som föddes redan under slutet av 1800-talet och som under början av 1900-talet framförallt bars av kvinnliga fredsföreningar. Efter andra världskriget fick dessa tankegångar allt tydligare fäste också inom skolan även om frivilligorganisationer jämväl fortsatt spela en viktig roll.  Huvudsyftet med sessionen är att samla forskare som på olika sätt studerar dessa diametralt motsatta fenomen. De olika bidragen behandlar ämnen såsom: de fredsfostrande inslagen i det tidiga 1900-talets historieundervisning, värntjänstutbildningens utformning under andra världskriget utifrån ett genusperspektiv, debatten kring och utformningen av skolans fredsundervisning under kalla kriget.  
Deltagare:
Irene Andersson, Malmö högskola
Konflikt om freden? Arbetarrörelsen och skolornas fredsprojekt på 1980-talet
Roger Johansson, Lunds universitet
Röster i dag från 1980-talets fredrörelse
Esbjörn Larsson, Uppsala universitet
Värntjänstutbildning för pojkar och flickor under andra världskriget
Elin Malmer, Stockholms universitet
Hemmet vid nationens skola: väckelsekristen fostran för krig och fred i värnpliktsarmén ca 1900-1920
Ansvarig: Esbjörn Larsson, Uppsala universitet

104//Session//Y21
Offentligt – privat genom seklerna: från sextonhundratalet till i dag, del II
Privat kontra offentlig organisering av allmännyttiga uppgifter är ett högaktuellt problem. Frågan om privata vinster inom välfärdssektorn har under senare år intagit en dominerande ställning i den allmänna debatten. Även inom vetenskapssamhället har privatiseringar diskuterats intensivt.  Kännetecknande för debatten är det korta tidsperspektivet. Systemet med privata utförare av allmännyttiga uppgifter uppfattas allmänt som något som uppfunnits efter 1980. Vår session vill råda bot på denna kortsiktighet och visa att historien är fylld av konflikter om hur allmänna nyttigheter bäst ska utformas. Sedan 1600-talet har gemensamma uppgifter överlåtits till privata aktörer, för att senare åter inlemmas i den statliga/kommunala organisationen. Växlingarna har ofta resulterat i skarpa ideologiska konflikter, där moraliska normer om det allmänna bästa hamnat i konflikt med krav på ekonomisk effektivitet.  Vi har bjudit in historiker och samhällsvetare som studerat sådana konflikter under olika tidsperioder. En diskussion mellan forskare som studerat samma företeelse under vitt skilda tidsepoker kan bidra till en djupare förståelse av den samtida utvecklingen, liksom av mer principiella frågor om historisk förändring och kontinuitet.
Deltagare:
Mats Hallenberg, Stockholms universitet
Offentlig uppgift, privat entreprenad eller den enskildes ansvar? Konflikter om organisationen av allmänna nyttigheter i stormaktstidens och frihetstidens Stockholm
Ylva Waldemarson, Södertörns högskola
Offentligt arbetsgivarskap 1800-2000: Från politisk aktör till opolitisk verkställare?
Karl Gratzer, Södertörns högskola
Privat, offentlig, privat…
Helena Löfgren, Södertörns högskola
Förändringar över tid i den kommunala bostadspolitiken
Ansvarig: Magnus Linnarsson, Stockholms universitet

105//Session//Y22
Populärkultur i tiden
Sessionen behandlar hur populärkulturella uttrycksformer och dessas budskap kan ses som avspeglingar av hur kontextuella och tidsbundna normer och värderingar förhandlats under olika skeden i historien. Särskild tonvikt kommer att läggas vid fenomen man uppfattade som tidstypiska och kännetecknande för den egna samtiden.
Deltagare:
Björn Horgby, Örebro universitet
Fool On the Hill
Lars Berggren, Lunds universitet
Blues, country och den progressiva musikrörelsen i Sverige
Mats Greiff, Malmö högskola
Skifflemusik, politik och lärprocesser i 1950-talets England
Björn Ivarsson Lilieblad, Linköpings universitet
Tidens tecken - Uppfattningar om att leva vid seklets slut i svensk populärmusik 1880-1900.
Ansvarig: Björn Ivarsson Lilieblad, Linköpings universitet

106//Session//Y23
Strejksubjektiviteter
Det sägs ibland att strejken är en skola för arbetarklassen. Strejken markerar utgången ur arbetstiden och ingången i en annan tid. Hur har denna andra tid gjorts meningsfull av de som rört sig genom den? Vilken retrospektiv mening knyter strejkdeltagare till sina upplevelser av att ha strejkat? På vilka sätt mobiliserades, reproducerades eller ut-manades köns- och klassrelationer under strejken? Hur har strejken konstruerats som erfarenhet och minne? På vilka sätt påverkar tidsandan liksom arbetets karaktär och or-ganisationsform (privat/offentligt) meningsgörandet av strejken och dess utgång?     Sessionen behandlar strejker och annan arbetsrelaterad kamp från gruvarbetarnas strejk i Malmfälten vintern 1969–70 till samtida lönekamper och motstånd mot nedskärningar i offentlig vård. Däremellan berörs 1970-talets städerskestrejker och Kommunalstrejken 2003. En underliggande fråga gäller subjektivitet som historievetenskapligt problem och resurs för historieskrivning. De papers som presenteras bygger på såväl muntligt för-medlade minnen som andra materialkategorier. Vad kan vi lära genom att studera erfa-renheter av arbetsrelaterad kamp i vår samtid och i vårt nära förflutna?  
Deltagare:
Christer Thörnqvist
Verkligheten runt omkring – de strukturella ramarna för de individuella upplevelserna av strejker
Magnus Granberg, Mittuniversitetet
Sjuksköterskornas kollektiva aktioner efter de vilda strejkerna
Eva Schmitz, Göteborgs universitet
’Nu behöver man inte skämmas för att man är städerska’ - Lärdomar från städerskestrejken 1974-75
Lars Ekdahl, Södertörns högskola
Kommentator
Kristin Lindroth, Lunds universitet
’Det är ett hårdare klimat idag’ – Minnen och erfarenheter av Kommunalstrejken 2003
Ansvarig: Kristin Linderoth, Lunds universitet