De tre projekten är:

Skiftande regimer: representation, administration och institutionell förändring, ca 1537-1810

Projektpresentation: Hur skapades den moderna staten och av vem?

Projektet vill besvara frågan genom att undersöka relationen mellan den politiska ledningen och den statliga administrationen ur ett långt tidsperspektiv, från 1500-talets mitt till 1800-talets början. Syftet är analysera orsaker och drivkrafter till institutionell förändring genom att jämföra hur politiska ledare respektive byråkrater agerade för reformer. Vi fokuserar på formativa perioder (critical junctions) då den svenska statsorganisationen upplevde genomgripande förändringar: Gustav Vasas så kallade ”tyska period” 1537-1544, Axel Oxenstiernas förvaltningsreformer kring 1620, Det Karolinska enväldets höjdpunkt 1713-1718, Frihetstidens författning 1719-1723, Gustav III:s statskupp 1772 samt den nya regeringsformen 1809.

Frågor om statsbyggnad har fått ny aktualitet i takt med världssamfundets försök att bygga stabila demokratier i konfliktfyllda omgivningar. Vi menar att vår undersökning av den svenska statens utveckling kan ge ett viktigt bidrag till diskussionen. Å ena sidan brukar Sverige framhållas som ett exempel på en stabil demokrati med hög folklig tillit till staten och obefintlig korruption. Å andra sidan har Sveriges historia inneburit problem för forskare som sökt förklaringar till den moderna statens framväxt. Den svenska staten växlade styresskick vid flera tillfällen: från konstitutionell regim till kungligt envälde och sedan tillbaka igen. Det här projektet vill förklara hur den svenska staten lyckades utveckla en stabil och rättssäker administration trots dessa skiften.

Forskare är: Mats Hallenberg, Magnus Linnarsson och Joakim Scherp

Mellan Orienten och Occidenten. Reglering av skogsbruket i Bosnien och Hercegovina under inter-imperiala transitionen mellan det osmanska och det österrikisk-ungerska styret, 1878-1918

Projektpresentation: Hur etablerar ett imperium sin överhöghet och byråkratisk kontroll över en region som tidigare varit en del av ett annat imperium?

Projektets syfte är att analysera formeringsprocessen när det gäller den österrikisk-ungerska förvaltningen av Bosnien och Hercegovina efter tillbakadragandet av det Osmanska rikets styre. Den empiriska undersökningen tittar på regleringen och tillämpningen av skogsbruk mellan åren 1878-1918.

Skog var den viktigaste inkomstkällan för staten och samhället. Vem hade nyttjande- och egendomsrätt till olika delar av skogen? Egendoms- och nyttjanderättigheter ledde till många tvister mellan den nya administrationen och den lokala befolkningen. Framväxten av en lagstiftning analyseras genom att kombinera officiella förordningar med lokala framställningar och rapporter för att undersöka hur ett flertal skilda och motstridiga intressen påverkade lagstiftningens tillkomst. Tillämpningen av denna undersöks genom en jämförelse av två lokala fallstudier (Drvar och Travnik), med olika lokala maktförhållanden och skilda ekologiska förutsättningar.

Lagstiftning som ett centralt verktyg för en suverän makt tolkas teoretiskt som processuell, och som en arena med konkurrerande intressen och olika styrkor. Samexisterande lagliga principer konceptualiseras som rättspluralism. Projektet ger viktiga kunskaper om hur en ny styresform etableras, om relationen mellan makthavare och undersåtar samt om arvet efter tidigare styresformer.

Sökande forskare är: Iva Lucic

Sovjet Fronten" eller det alternativa globala civilsamhället? Women´s International Democratic Federation och "tredje världen"  (1955-1985)

Projektet vill undersöka Women's International Democratic Federation, WIDF, svenskt namn: Kvinnornas Demokratiska Världsförbund, och dess roll i det globala civilsamhällets utveckling under kalla kriget, 1955-1985.

Fokus ligger på WIDF:s interna konflikter mellan ledarskap som var pro-Moskva, kommunistiskt, och medlemmar från den så kallade ”Tredjevärlden”. Kan WIDF ses som en del av det globala civilsamhället? Eller var den snarare Moskvas förlängda arm?

Projektet syftar till att undersöka organisationens globala handlingar med hänsyn till arvet från det kalla kriget. Jag kommer att undersöka WIDF:s civila aktiviteter i frågor som berör den antikolonialrörelsen i tredjevärlden under en period av 30 år – från 1955 till 1985. Denna tidsbegränsning är kopplad till början av försök i tredjevärlden att organisera sig som en ”tredje” kamp under det kalla kriget från Bandungkonferensen, konferens i Bandung på Java i april1955, och till början av den perestroika i Sovjetunionen som ledde till det kalla krigets slut.

Studien bidrar till tre viktiga områden:

  1. forskning om globala civilsamhällen under kalla krigets tid – genom att undersöka en global organisation som inte blivit beforskad tidigare.
  2. forskning om postkoloniala och tredjevärlds kvinnorörelser – genom att undersöka den Sovjetinspirerade ”systerskapspolitiken” och dess följder.
  3. forskning om ”global governance” – genom att belysa komplicerade maktrelationer mellan deltagare i transnationella och globala organisationer.

Sökande forskare är: Yulia Gradskova