Ett nytt band inom projektet ”Repertorium der Policey-ordnungen der Frühen Neuzeit” – ”Repertorium över politiförordningar under tidigmodern tid” – behandlar Sverige för perioden 1521 till 1809, samt Mecklenburg och Pommern (för perioden 1648-1815 Svenska Pommern). Bakom projektet står Max-Planck-Institut für europäische Rechtsgeschichte i Frankfurt am Main.

Tidigare utgivna band har bl.a. annat omfattat det tysk-romerska riket, tyska stater och riksstäder, samt även Edsförbundet och Danmark. Den enhetliga innehållskategoriseringen möjliggör komparationer.

Ansvarig för den svenska delen är Pär Frohnert. I inledningen (på svenska) behandlas politibegreppet, politilagstiftningens grundkategorier och utformning, lagstiftningskompetensen, samt ansatserna till en politivetenskap under 1700-talet. Översikten är den första i sitt slag. I inledningen redogörs också för källmaterialet och urvalet, samt ges en bruksanvisning. Lejonparten av texten volymen upptas av repertoriet med 1706 förordningar.  

Pär Frohnert har ett förflutet inom det tidigmoderna fältet. Han disputerade 1993 på avhandlingen ”Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna 1719-1775” och har även publicerat ”Administration i Sverige under frihetstiden” (1985).

Från politi till polis

Under tidigmodern tid, då termen kan översättas med ’god inre ordning’, var begreppet populärt i politisk-rättslig diskurs (’policey ’ i tyskspråkiga stater och ’police ’ i Frankrike). Lagstiftning rörande politi och ekonomi låg i Sverige utanför allmän lag fr.a. för att den skulle kunna ändras vid behov. Användningen av den breda innebörden minskade efterhand. I 1809 års regeringsform talas istället om ’ekonomisk lag’, och lagstiftningsbefogenheten lades på regeringen. Parallellt hade termen, men med stavningen ’police ’, kommit att användas om en särskild kår för upprätthållandet av allmän ordning - det sentida ’polis ’. Termen ’politi ’ försvann ur språkbruket under 1900-talet.

I repertoriet har upptagits förordningar (motsvarande) utfärdade av ’Kungl. Maj:t’ från Årstrycket (föregångare till Svensk författningssamling). Även riksdagens ståndsresolutioner har medtagits. Enbart förordningar rörande hela riket, som ju också omfattade Finland, har medtagits. De viktigaste variablerna för posterna är: originaltitel, datum, form, hänvisningar till andra förordningar, källa och innehållskategorisering utifrån projektets gemensamma raster som omfattar tre hierarkiska nivåer: ämnesgrupper (från 1.1 Religiösa frågor till 5.4 Byggenskap och infrastruktur), ämnesområde och ämnesspecifikation.

Kungliga bibliotekets databas Svenskt offentligt tryck t.o.m. 1833 (SOT), som lanserades efter att det tyska projektet var sjösatt, ger möjligheter till sökningar i hela beståndet av Årstrycket. Principerna för registreringen i SOT skiljer sig dock från projektets kategorisering som är framtagen för att passa europeisk politilagstiftning utifrån aktuell historievetenskaplig forskning.

Mer information

Repertorium der Policeyordnungen der Frühen Neuzeit. Herausgegeben von Karl Härter und Michael Stolleis. Band 12. Kungariket Sverige och hertigdömena Pommern och Mecklenburg. Utgivet av Karl Härter, Jörg Zapnik och Pär Frohnert, Vittorio Klostermann, Frankfurt am Main 2017. Mer information här.

Boken finns också i e-boksformat.