Fabian Philip, familjen Ruben och örlogsstaden:
Entreprenörsfamiljen som grundade Mosaiska församlingen i Karlskrona 1780–1945

Harry R:son Svensson
Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. (CEMAS) 2017

Denna avhandling undersöker judisk integration i örlogsstaden Karlskrona under perioden 1780-1945. Detta har gjorts genom att undersöka de ekonomiska-, sociala- och kulturella strategier som familjen Philip/ Ruben använde sig av i sitt familjeföretag i Karlskrona under det långa 1800-talet. Genom dessa undersökningar har det blivit möjligt att förstå hur en judisk familj och församling blivit integrerad i en svensk örlogsstadsmiljö. Samtidigt har det vidgat förståelsen av vad en svensk örlogsstadsmiljö är för något. Undersökningen har givit ny kunskap i flera fält, såsom svens-judiska historia, svensk urbanhistoria, svensk militär- och örlogshistoria, svensk migrations- och integrationshistoria, samt Karlskronas historia.

Begränsade möjligheter för judar i Sverige

Fram till 1779 var judar inte tillåtna att vistas i Sverige och med 1782-års judereglemente begränsades judars bosättning till städerna Stockholm, Göteborg och Norrköping. Men amiralitetsledningen genomdrev ett undantagstillstånd för Fabian Philip och hans utökade familj i Karlskrona. Familjen kom att utgöra den judiska församlingen i Karlskrona 1782–1862. Därför kom Karlskrona att bli den fjärde staden i Sverige som judar fick bosätta sig. Philip och hans familj invandrade till Sverige från Bützow i Tyskland.

Sveriges enda örlogsstad

För att förstå den lokala kontexten är det av stor vikt att förstå stadens ekonomiska och sociala strukturer. Karlskrona grundades 1680 för att bli örlogsflottans nya huvudstation. Grundad och byggd av örlogsflottan kom Karlskrona att bli Sveriges enda örlogsstad. Den lokala ekonomin dominerades av Örlogsvarvet och flottans verkstäder. Den svenska örlogsflottan konsumerade enorma kvantiteter föda och skeppsbyggnadsprodukter som producerades lokalt.

Konsumtionen var i en industriell skala, men produktionen skedde på en hantverksmässig nivå. Arbetet organiserades av örlogsofficerare som var internationellt orienterade och hade en bred internationell erfarenhet. Dessa utgjorde samtidigt den lokala sociala eliten, vars internationella erfarenheter skapade en internationellt orienterad stadskultur, till skillnad från den normala svenska staden som dominerades av det lokala borgerskapet. Tack vare örlogsofficerarna var Karlskronas lokala kultur en produkt av globala krafter. Samtidigt skapade de tusentals kommenderade båtsmännen social oreda i det lokala rummet.

Viktig lokal  leverantör

Fabian Philips, liksom den judiska, existens i Karlskrona var avhängig hans roll som producent och leverantör av segelduk till örlogsflottan. Sverige var under perioden 1788–1814 indraget i ett flertal olika regionala konflikter vilket skapade en lokal högkonjunktur i Karlskrona. Efter förlusten av Finland år 1809 och napoleonkrigens slut år 1815, antog Sverige Centralförsvarsdoktrinen. I denna defensiva försvarspolitik rymdes inte örlogsflottan, vilken var ett offensivt vapen. Med anslagen neddragna till ett minimum kom perioden 1815–1880 av örlogsflottan att betraktas som ”förfallets och förmultningsprocessens mörka tid”. Då Karlskrona utvecklats till en ren konsumtionsstad innebar denna period en nästan obefintlig ekonomisk tillväxt.

Period av ekonomisk nedgång

Omkring år 1830 var jordbruk den enda möjliga ekonomiska verksamheten i det ekonomiskt eftersatta Karlskrona. Men judar var inte tillåtna att äga mark på landsbygden förrän 1860. Örlogsofficerarna hjälpte då till att kringgå lagstiftningen och gjorde det möjligt för Fabian Philip att bli ägare till herrgården Afvelsgärde. Av alla herrgårdar som ägts i Sverige, kom 10 % att ha ägts av familjen Philip/ Ruben.

Först när Sverige industrialiserades under perioden 1870–1890 kom Karlskronas civila ekonomi att kunna kompensera för neddragningarna inom örlogsflottan. Men samtidigt hade staten insett att örlogsflottan hade en roll som beskyddare för svensk fjärrhandel och ett moderniseringsprogram lanserades på 1880-talet, vilket också bidrog till att förbättra den lokala ekonomin. Som bankägare och fabrikörer kom familjen Ruben att delta i moderniseringen av Karlskronas ekonomi.

Det fanns fyra ursprungliga judiska församlingar i Sverige. Fram till nu har det inte skrivits någon populärhistorik om judiskt liv i Karlskrona. Det har heller inte bedrivits någon forskning om Mosaiska församlingen i Karlskrona. Därför bidrager denna avhandling med nya insikter om judiskt liv i Sverige.

Avhandling av:

Harry R:son Svensson

Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. (CEMAS) 2017.

Läs spikblad här