Denna bok är ett bidrag till forskningen om medeltidens kyrkor och socknar. I fokus står Härnevi socken och kyrka, berömd för sina målningar av Albertus pictor, tillkomna omkring 1480. Men boken handlar inte så mycket om Albertus målningar som om kyrkans historia. En kyrkobyggnad fanns redan vid mitten av 1200-talet, men den nuvarande kyrkan är från 1400-talets mitt. Vem tog ursprungligen initiativ till att bygga en kyrka och vem bekostade uppförandet av en ny kyrka och en exklusiv bemålning av väggar och tak av tidens främste målare? Några svar ges i boken.

Härnevi socken var liten jämförd med grannsocknen Torstuna. Också de andra socknarna i området varierade i storlek. En idealstorlek fanns alltså inte. Även ursprunget skiftade. Några socknar bildades i anslutning till aristokratiska familjers gårdar, där ägarna uppfört en kyrka. Andra socknar var knutna till en större bygd och ett bondekollektiv som tagit ansvar för byggandet av en kyrka.

Kyrkan var ”Guds hus”, en plats för stilla andakt och gudstjänst. I anslutning till Albertus målningar belyses helgonkultens betydelse i medeltidens fromhetsliv. Av gudstjänster var mässan viktigast. Firandet var reglerat genom missalet, mässboken. Inget missale är bevarat från Härnevi, men bevarade är delar av missale som tillhört kyrkan i Torstuna, där socknen gränsade till Härnevi. Av allt att döma är detta missale dominikanskt och tillverkat i Frankrike under första hälften av 1300-talet. Hur det hamnat i Torstuna vet man inte, men texterna, musiknotationen och dekorationerna uppmärksammas.

(Runica et Mediævalia, Scripta maiora 7)

Läs mer om: