Under efterkrigstiden intog Sverige en ny ställning i flyktingpolitiska frågor. Från att tidigare ha ansett sig vara ett icke invandringsland började man öppna gränserna i samband med internationella flyktingöverenskommelser. Men med kalla kriget tilltog samtidigt rädslan för kommunism och sovjetiska agenter. Detta drabbade ryska flyktingar som ofta fick korta uppehållstillstånd med kraftigt begränsad rörelsefrihet.

– I jämförelse med baltiska flyktingar är skillnaden tydlig. Myndigheterna kontrollerade alla flyktingar från öst men ryssar särskilt hårt. Det kunde ta decennier innan de fick fri rörlighet medan balter i regel fick det inom fyra till fem år, säger Cecilia Notini Burch, historiker vid Stockholms universitet, som disputerar på en avhandling om svensk flyktingpolitik under kalla kriget.

Orsakerna var flera menar Cecilia Notini Burch. För det första hade myndigheterna stor frihet att själva bestämma hur länge ett uppehållstillstånd skulle gälla och om det skulle begränsas geografiskt. För det andra påverkade etniska fördomar säkerhetspolitiska bedömningar.

– Enskilda tjänstemän gavs stort handlingsutrymme och beslut fattades godtyckligt, säger Cecilia Notini Burch.

Myndigheterna trodde att ryssarna var mer benägna att bli kommunister och spioner än andra etniska grupper från Sovjetunionen. Som exempel ansågs balter vara pålitliga och de hade bättre livsvillkor än ryssar, trots att det inom gruppen fanns flera nazistiska krigsförbrytare.  

Statens utlänningskommission, lokala poliskontor och ibland även arbetsgivare och hyresvärdar samlade information – även av privat karaktär – om flyktingar som utgjorde grund för beslut. Sociala faktorer som alkoholism, homosexualitet och lösaktigt leverne straffades med korta uppehållstillstånd och geografiska begränsningar. Myndigheter använde uppehållstillstånden som ett avancerat kontrollsystem i syfte att påverka individers beteende.

Sammantaget visar avhandlingen på en tät relation mellan säkerhetspolitik och flyktingpolitik under kalla kriget – en relation som också påverkades av sociala faktorer. Detta ifrågasätter uppfattningen att dessa två politikområden mötts först efter det ökade hotet från av internationell terrorism efter 11 september 2001.

Avhandlingens namn: A Cold War Pursuit: Soviet Refugees in Sweden, 1945-54

Disputation: Fredag den 16 maj kl 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus.

Spikblad: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:706468

Mer om Cecilia Notini Burchs forskning.