Ny forskning

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Historiska institutionen
  4. Forskning
  5. Ny forskning
Adam_Lisa_detalj
”Vattenbärande kvinnor”, Lorenzo Magalotti, Notizie di Svezia (1674), Uppsala universitetsbibliotek

Att förstå sin kropp på 1600-talet

För vanligt folk var kroppen var ett verktyg som skulle vara frisk och stark för att fungera i samhället. Det menar en ny avhandling om kroppsuppfattning på 1600-talet.

Foto: Anders Ståhlberg/Stockholms universitet

Saker som berättar kvinnors historia

Genom att titta närmare på olika föremål berättar Karin Carlsson svenska kvinnors historia från 1900-talet till idag.

Bokomslag

Hjärtat styrde 1500-tals-människans tankar

På 1500-talet menade man att hjärtat som organ producerade känslor. Mari Eyice har disputerat på en avhandling om känslohistoria i den tidiga reformationen.

En predikobroder predikar från en träpulpet. Detalj ur Romance of Alexander.

Medeltida predikanter publikanpassade budskap

Både den heliga Birgitta på 1300-talet och svenska predikanter på 1400-talet använde berättelser med förebildliga hjältar och hjältinnor för att väcka sin publiks sympati. Det visar historikern Eva-Marie Letzter i en ny avhandling.

Akvarell av Jakob Wendelius, 1722.

Krigen förändrade stat och samhälle under 1500-talet

Hur var det svenska riket militärt organiserat under sen medeltid? I sin avhandling studerar Martin Neuding Skoog övergången från medeltid till tidigmodern statsbildning.

Gruvstrejken i Kiruna

Nya perspektiv på den stora gruvstrejken 1969-1970

Snart 50 år efter händelsen kommer ny forskning som studerar minnet av den stora gruvstrejken vid LKAB:s gruvor vintern 1969.

Nomadskola, Härjedalen ca 1930. Fotograf C.G. Rosenberg

Språket i nordiska sameskolor hade olika syften

Undervisningsspråket användes både för att assimilera och segregera samer i Norden under 1900-talets första hälft. Otso Kortekangas har forskat på skolan för samer i Sverige, Norge och Finland.

Omslag till avhandlingen: Fabian Philip, familjen Ruben och örlogsstaden

Fabian Philip, familjen Ruben och örlogsstaden

Ny avhandling i historia undersöker judisk integration i örlogsstaden Karlskrona under perioden 1780-1945.

Olof Bortz

Ansvaret för Förintelsen känslig fråga direkt efter andra världskriget

Vid slutet av 1940-talet var uppfattningen att den nazisternas brott hade begåtts av en liten grupp fanatiska sadister. Detta perspektiv tillät flertalet att svära sig fria från skuld.

Framsida till boken Problemet med vinster

På statens bekostnad

Hur länge har debatten om vinster i välfärden varit aktuell? Magnus Linnarsson har studerat riksdagens debatter om privat eller offentlig förvaltning genom fyra sekel i sin nya bok.

Agnes Ekman år 1909, 21 år gammal. Bild från Agnes och Johannes Hellners familjearki.

Dynastins kvinnor

Via en entreprenörsfamiljs historia ger Therese Nordlund Edvinsson i sin bok en inblick i det moderna industrisamhällets framväxt.

Emma Pihl Skoog

När kraftsporten var manlig

Boxare och tyngdlyftare hade maskulina värderingar och kroppsideal med tydliga klassmarkörer. Emma Pihl Skoog har disputerat på en avhandling om svensk kraftsport mellan 1920- och 1960-talet.

Stortorget urklipp

Politik genom uppror och förhandling

Bondeprotester på 1500-talet tvingade centralmakten till förhandlingar. Ett agerande som fick betydelse för den moderna statens utveckling.

CMC

Varken bonde eller herreman

Bönder som köpte herrgårdar och ståndspersoner som hittade på titlar. Nya idéer utmanade samhällssynen när ståndssamhället sakta avvecklades under 1700- och 1800-talet.

Omslag avhandling

Konflikter kring medborgarskap på svenska S:t Barthélemy

Sjö- och handelsmän från olika delar av världen kom till den svenska kolonin S:t Barthélemy för att bli svenska medborgare. Med sig förde de in nya idéer om medborgarskap och politiska rättigheter.

Lisa Hellman

Européer hårt hållna i 1700-talets Kina

För att få handla med världens största ekonomi under 1700-talet var européer tvungna att anpassa sig till hårda kinesiska lagar. Lisa Hellman ger i sin forskning en annorlunda bild av européer i världen.

Adam Hjorthén

Ska man fira kolonialism?

Sverige och USA har sedan 1930-talet ordnat flera historiska jubileer som har förmedlat historier om hur svenskar köpt land av indianer och grundat ”civilisation”. Adam Hjorthén har forskat på dessa jubiléer.

Algots vykort

De tyska sömmerskorna på Algots

Schleswig-Holstein-aktionen var ett avtal mellan Sverige och Västtyskland om att skapa jobb och utbildning åt tyska ungdomar under 1950-talet. Till Borås kom ett 90-tal kvinnor för att arbeta som sömmerskor

Ny avhandling: Servants of Diplomacy

Svårt för kvinnor att komma in i diplomatkåren

Trots att svenska staten under 1900-talet betonade att sökande till diplomatkåren skulle rekryteras med sina meriter anställdes i huvudsak män från de övre sociala skikten till yrket.

Annika Sandén

Nödvändigt ond - bödelns roll

Vanliga människor på 1600-talet: Hur tänkte de? och Vad hände med de som hamnade utanför? Annika Sandén intresserar sig för dessa frågor i sin bok om bödlar.

Plattan

När Grupp 8 tog plats

Grupp 8 var inga radikala manshatare. Elisabeth Elgáns forskning ger en motbild till flera av de myter som cirkulerat kring den inflytelserika feministorganisationen från 70-talet.

KONTAKT

Forskare:
Lista i alfabetisk ordning
Sök forskare via forskningsområde
Gästforskare

E-post: fornamn.efternamn@historia.su.se

Forskningssamordnare
Karin Sennefelt
karin.sennefelt@historia.su.se

Kontaktperson ”Ledande forskningsområde”
Prefekt: Anna Götlind, anna.gotlind@historia.su.se

Studierektor för forskarutbildningen
Johnny Wijk
johnny.wijk@historia.su.se

Press
Forskningssamordnare Karin Sennefelt
karin.sennefelt@historia.su.se

Kommunikatör Anders Ståhlberg
anders.stahlberg@historia.su.se

Universitetets presstjänst

Fler kontaktuppgifter