Under 1700-talet inledde Sverige tre anfallskrig: mot Ryssland 1741, mot Preussen 1757 och återigen mot Ryssland 1788. Angreppen resulterade i motgångar och har länge beskrivits som resultat av oförnuft och hybris hos de ansvariga. Men vilka var egentligen orsakerna till krigen? Hur diskuterade makthavarna sina krigsplaner? Och hur ska man förstå uppkomsten av den fredliga nationella självbild som sedan följde?

Oskar Sjöström, adjunkt vid Försvarhögskolan och doktorand i historia, Historiska institutionen, Stockholms universitet.