Hur var det svenska riket militärt organiserat under sen medeltid? I sin avhandling studerar Martin Neuding Skoog övergången från medeltid till tidigmodern statsbildning.
Undervisningsspråket användes både för att assimilera och segregera samer i Norden under 1900-talets första hälft. Otso Kortekangas har forskat på skolan för samer i Sverige, Norge och Finland.
Antologin "Tillfälliga stockholmare" beskriver några av alla de människor som levt tillfälligt i staden. Två av antologins författare intervjuas i vetenskapsradion om sina bidrag.
En nyckel till samtliga svenska förordningar om politi – ’god inre ordning’ – och ekonomi för tiden 1521 till 1809 finns nu tillgänglig med en ny bok av Pär Frohnert.
Mikael Byström och Pär Frohnert har för Delegationen för migrationsstudier publicerat en översikt om invandringen till Sverige från 1930-talet till våra dagar.
Hur länge har debatten om vinster i välfärden varit aktuell? Magnus Linnarsson har studerat riksdagens debatter om privat eller offentlig förvaltning genom fyra sekel i sin nya bok.
Vid slutet av 1940-talet var uppfattningen att den nazisternas brott hade begåtts av en liten grupp fanatiska sadister. Detta perspektiv tillät flertalet att svära sig fria från skuld.
Boxare och tyngdlyftare hade maskulina värderingar och kroppsideal med tydliga klassmarkörer. Emma Pihl Skoog har disputerat på en avhandling om svensk kraftsport mellan 1920- och 1960-talet.
Svenska kolonin S: t Barthélemy var vid slutet av 1700- och början av 1800-talet en mötesplats för sjö- och handelsmän från Karibien, Nordamerika och Europa. Ale Pålsson har i sin avhandling undersökt den politiska kulturen under denna period.
Trots att svenska staten under 1900-talet betonade att sökande till diplomatkåren skulle rekryteras med sina meriter anställdes i huvudsak män från de övre sociala skikten till yrket.
Bönder som köpte herrgårdar och ståndspersoner som hittade på egna titlar. En nyutkommen avhandling i historia från Stockholms universitet ger en ny och annorlunda bild av ståndssamhällets upplösning under 1800-talet.
1200- och 1300-talen är en tid av kris för den islamisk-persiska civilisationen. Genom att studera tidens centrala diktverk undersöker Hossein Sheiban kritik mot makten.
En antologi om platsers betydelse för politik under förmodern tid i Sverige. Redaktörer för boken är Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson, båda vid Historiska institutionen.
En ny avhandling i historia från Stockholms universitet jämför för första gången lagbestämmelserna som reglerade kungamaktens omvandling till statsmakt i det medeltida Danmark, Norge och Sverige.
Den franska efterkrigstida patriotismen lämnade dåligt med utrymme för diskussion om Förintelsen. När offren hedrades tonades Vichyregimens skuld ner. En avhandling i historia vid Stockholms universitet visar en ny bild av hur medvetenheten kring Förintelsen växte fram i Frankrike.
