På 1500-talet menade man att hjärtat som organ producerade känslor. Mari Eyice har disputerat på en avhandling om känslohistoria i den tidiga reformationen.
I den nyutkomna boken "The Changing Meanings of the Welfare State" undersöker fem nordiska historiker välfärdsstaten som omstritt politiskt nyckelbegrepp.
Både den heliga Birgitta på 1300-talet och svenska predikanter på 1400-talet använde berättelser med förebildliga hjältar och hjältinnor för att väcka sin publiks sympati. Det visar historikern Eva-Marie Letzter i en ny avhandling.
Hur var det svenska riket militärt organiserat under sen medeltid? I sin avhandling studerar Martin Neuding Skoog övergången från medeltid till tidigmodern statsbildning.
Undervisningsspråket användes både för att assimilera och segregera samer i Norden under 1900-talets första hälft. Otso Kortekangas har forskat på skolan för samer i Sverige, Norge och Finland.
Antologin "Tillfälliga stockholmare" beskriver några av alla de människor som levt tillfälligt i staden. Två av antologins författare intervjuas i vetenskapsradion om sina bidrag.
En nyckel till samtliga svenska förordningar om politi – ’god inre ordning’ – och ekonomi för tiden 1521 till 1809 finns nu tillgänglig med en ny bok av Pär Frohnert.
Mikael Byström och Pär Frohnert har för Delegationen för migrationsstudier publicerat en översikt om invandringen till Sverige från 1930-talet till våra dagar.
Hur länge har debatten om vinster i välfärden varit aktuell? Magnus Linnarsson har studerat riksdagens debatter om privat eller offentlig förvaltning genom fyra sekel i sin nya bok.
Boxare och tyngdlyftare hade maskulina värderingar och kroppsideal med tydliga klassmarkörer. Emma Pihl Skoog har disputerat på en avhandling om svensk kraftsport mellan 1920- och 1960-talet.
Svenska kolonin S: t Barthélemy var vid slutet av 1700- och början av 1800-talet en mötesplats för sjö- och handelsmän från Karibien, Nordamerika och Europa. Ale Pålsson har i sin avhandling undersökt den politiska kulturen under denna period.
Trots att svenska staten under 1900-talet betonade att sökande till diplomatkåren skulle rekryteras med sina meriter anställdes i huvudsak män från de övre sociala skikten till yrket.
Bönder som köpte herrgårdar och ståndspersoner som hittade på egna titlar. En nyutkommen avhandling i historia från Stockholms universitet ger en ny och annorlunda bild av ståndssamhällets upplösning under 1800-talet.
