För vanligt folk var kroppen var ett verktyg som skulle vara frisk och stark för att fungera i samhället. Det menar en ny avhandling om kroppsuppfattning på 1600-talet.
På 1500-talet menade man att hjärtat som organ producerade känslor. Mari Eyice har disputerat på en avhandling om känslohistoria i den tidiga reformationen.
I den nyutkomna boken "The Changing Meanings of the Welfare State" undersöker fem nordiska historiker välfärdsstaten som omstritt politiskt nyckelbegrepp.
Både den heliga Birgitta på 1300-talet och svenska predikanter på 1400-talet använde berättelser med förebildliga hjältar och hjältinnor för att väcka sin publiks sympati. Det visar historikern Eva-Marie Letzter i en ny avhandling.
Hur var det svenska riket militärt organiserat under sen medeltid? I sin avhandling studerar Martin Neuding Skoog övergången från medeltid till tidigmodern statsbildning.
Undervisningsspråket användes både för att assimilera och segregera samer i Norden under 1900-talets första hälft. Otso Kortekangas har forskat på skolan för samer i Sverige, Norge och Finland.
Boxare och tyngdlyftare hade maskulina värderingar och kroppsideal med tydliga klassmarkörer. Emma Pihl Skoog har disputerat på en avhandling om svensk kraftsport mellan 1920- och 1960-talet.
Svenska kolonin S: t Barthélemy var vid slutet av 1700- och början av 1800-talet en mötesplats för sjö- och handelsmän från Karibien, Nordamerika och Europa. Ale Pålsson har i sin avhandling undersökt den politiska kulturen under denna period.
Trots att svenska staten under 1900-talet betonade att sökande till diplomatkåren skulle rekryteras med sina meriter anställdes i huvudsak män från de övre sociala skikten till yrket.
