Syftet med projektet är att i tre delstudier undersöka tjänstefolkets ställning i stormaktstidens Sverige vilket inte tidigare gjorts på ett systematiskt sätt. Projektet utgår från två teoretiska inriktningar som utgör alternativa förklaringsmodeller. Å ena sidan en institutionell förklaringsmodell, enligt vilket samhällets lagstiftning och normer avgjorde tjänstefolkets ställning. Å andra sidan en demografisk förklaringsmodell där utbud och efterfrågan av tjänstefolk var mest betydelsefull.

Projektet kommer att analysera tjänstefolkets ställning genom att undersöka rättsligt material som visar hur självständigt pigor och drängar agerade på tinget samt i vilken mån den stränga lagstiftningen som skulle reglera tjänstefolkets ställning efterföljdes.

En fråga som projektet också syftar till att behandla är pigornas ställning i en tid när manlig arbetskraft var en bristvara på grund av de många krigen. Stärktes pigornas ställning på grund av det ökade ansvar de fick ta i männens frånvaro, eller försämrades den relativt sett när drängar var den mest eftersökta kategorin tjänstefolk?

I vilken utsträckning det rådde brist på arbetskraft kommer också att studeras i längre tidsserier för fyra socknar. Även den politiska processen på riksdagarna kommer att behandlas: hypotesen är att de politiska konflikterna mellan stånden i hög utsträckning handlade om att de som organiserade arbetsgivarintressen försökte försäkra sig om tillgång till arbetskraft.

De forskare som beviljats forskningsmedel är Joakim Scherp och Mats Berglund, båda vid Historiska institutionen.

Läs mer om:
Joakim Scherps forskning
Mats Berglunds forskning