Sofia Holmlund
 

Fil. dr
Rum: D950
Tel: 08-16 20 80
E-post: sofia.holmlund@historia.su.se

 

Forskningsinriktning

Min forskning behandlar sociala och ekonomiska förhållanden, familjerelationer, och barns och föräldrars villkor i det agrara samhället. Jag intresserar mig särskilt för hur 1800-talets omvandling från agrarsamhälle till industrisamhälle förändrade människors livsvillkor och deras sätt att tänka och agera. Exempel på frågor jag undersöker är: Vad innebar moderskap och faderskap i det förindustriella samhället? Vad hände med barn som förlorade sina föräldrar? Hur skyddade man döttrars arv? Jag arbetar dels kvantitativt, med longitudinell analys av demografiska data, och dels kvalitativt, med källor av beskrivande och berättande karaktär.

I min doktorsavhandling Jorden vi ärvde (2007) undersökte jag hur man överförde familjeegendom mellan generationerna i en uppländsk socken. Genom att kombinera uppgifter om jordöverlåtelser och familjeförhållanden i en relationsdatabas analyserade jag vilka normer och strategier som styrde överföringen, och hur familjemedlemmarnas kollektiva och individuella agerande förändrades i takt med samhällsomvandlingen.

Mitt pågående forskningsprojekt handlar om barn som förlorat sina föräldrar och om modersrollen och fadersrollen i det agrara samhället. Genom att följa ett antal tusen individer födda mellan 1788 och 1878 från födelse till död undersöker jag för det första hur en tidig förlust av modern eller fadern påverkade barns liv, både på kort sikt och i ett livstidsperspektiv. Genom kvalitativ analys av olika typer av samtida källmaterial undersöker jag för det andra vilka funktioner mödrar respektive fäder upprätthöll. Jag intresserar mig särskilt för de synsätt som kringgärdade moderskapet, eftersom detta är ett i stort sett outforskat fält inom historisk forskning.

Nyckelord: socialhistoria, familjehistoria, föräldrar och barn, genus, agrarsamhälle, 1700–1900‑tal

Forskningsprojekt

Mödrar och barn i det svenska bondesamhället: om moderns betydelse och moderskapets innebörd under landsbygdens strukturomvandling, 1750-1910.
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.  Mödrar och barn i det svenska bondesamhället (215 Kb)

 

Valda publikationer

Monografier
Jorden vi ärvde. Arvsöverlåtelser och familjestrategier på den uppländska landsbygden
1810-1930. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis 88 (2007). Fulltext i DiVA

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter och antologier
“Family strategies or individual choice? Marriage and inheritance in a rural Swedish community 1810‑1930.” I: Anne-Lise Head-König (ed.), Inheritance practices, Marriage Strategies and Household Formation in European Rural Societies. Rural History in Europe, Vol. 7 (Turnhout: Brepols 2012), pp. 231-260.

“Döden går igen. Moder- och faderlösa barn i bondesamhället kring år 1800”, i Historisk tidskrift 2011:3. Fulltext i DiVA

“From formal to female property rights. Gender and inheritance of landed property in
Estuna, Sweden, 1810-1845”, i Bettina Bock & Ildiko Azstalos (red.), Gender Regimes, Citizen Participation and Rural Restructuring. Research in Rural Sociology and Development, Vol. 13. Amsterdam/Oxford: Elsevier (2008).

”Jorden vi ärvde. Ägostruktur och arvsstrategier i Estuna 1800-1930”, i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 46 (2004).

”Arvejord och äktenskap på den uppländska landsbygden under 1800-talet”, i Maria Ågren (red.), Hans och Hennes. Genus och egendom i Sverige från vikingatid till nutid. Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia 30 (2003).

”Jord byter ägare. Jordöverföringar och social differentiering i Stora Tuna ca 1740-1820”, i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 30 (1995).