Två av 1900-talets totalitära diktaturer - den nazityska och den sovjetiska - förorsakade att flyktingar med olika bakgrund sökte skydd i Sverige. Detta skedde samtidigt som uppbyggnaden av det svenska ”Folkhemmet” inleddes under 1930-talet och utbyggnaden av välfärdsstaten intensifierades efter andra världskriget.

Inom forskningsinriktningen undersöks interaktionen mellan flyktingar, den framväxande svenska staten i ny tappning och det civila samhället. För de flyktingar som flydde undan Nazi-Tysklands terror och förföljelser studeras den roll som flyktinghjälporganisationerna spelade i relationen mellan flyktingarna, hjälpkommittéerna och statsmakten, samt hur statsmakten byggde upp en mottagandeapparat under andra världskriget för att hantera de stora skaror med flyktingar som anlände.

För perioden 1945-1960 undersöks fr a den förda flyktingpolitiken gentemot flyktingar från det kommunistiska Östeuropa, dels i relation till säkerhetspolitiska avväganden gentemot Sovjetunionen och Väst, dels i förhållande till rådande hotbilder och föreställningar om östeuropéer i det kalla krigets Sverige.

Forskare och projekt

Pär Frohnert, docent: Flyktingarna och folkhemmet. Praktik, politik och föreställningar i flyktingmottagandet i den tidiga svenska välfärdsstaten, 1930-1950 (tils. med Mikael Byström)

Ann Nehlin, forskare: New homes in Sweden – the evacuation of Finnish war children during WWII: notions of child-parent separations and the public's willingness to help in light of Swedish politics of neutrality

Cecilia Notini Burch, doktorand: A Cold War Pursuit: Soviet Refugees and National Security in Sweden, 1945-1960