073//Session//De Geersalen
Humboldt – död eller levande? Dagens universitet i historisk belysning
Wilhelm von Humboldts ande svävar över det moderna universitetet. Han är en självklar referenspunkt inte bara i akademiska högtidstal utan också i den högskolepolitiska debatten. Men vari består egentligen arvet efter honom? I denna session vill vi bidra till en historisk fördjupning av diskussionen om Humboldttraditionen och därigenom ställa dagens universitet i kritisk belysning. När universitetsväsendet på många håll förändras hastigt infinner sig frågor om den högre utbildningens och forskningens själva mål och mening. Så har det alltid varit i universitetets historia, från Wilhelm von Humboldts egna dagar till efterkrigstidens genombrott för massuniversitetet. I vår tid finns ett allt tydligare känt behov av en universitetets självreflexion. När blicken då riktas mot det egna hamnar Humboldttraditionen ofrånkomligen mitt i fokus. Vilken betydelse har den haft genom historien och vad har den att erbjuda under 2010-talet?
Deltagare:
Thomas Karlsohn, Göteborgs universitet/Uppsala universitet
Från Humboldt till MOOCs - Om den akademiska föreläsningens historia
Peter Josephson, Uppsala universitet
Forskning, undervisning och böcker: Perspektiv på det moderna forskningsuniversitetets framväxt
Ylva Hasselberg, Uppsala universitet
Den normala karriären: Skrivande, publicering och arbetets förändra villkor inom historievetenskapen
Johan Östling, Lunds universitet/SCAS
Humbolttraditionen: Överblick och lärdomar
Ansvarig: Johan Östling, Lunds universitet/SCAS

074//Session//U10
Den svenska urbaniseringens långa linjer, ca 800-2010
Sessionen vill diskutera en syntetisk historik över svensk urbanisering och stadsutveckling från tidig medeltid fram till i dag. Sessionen ämnar ta upp de metodologiska, teoretiska och empiriska utmaningar som föreligger att skriva en makrohistoria över det svenska stadsväsendets utvecklingslinjer: Vad har varit de genomgående karaktärsdragen? Hur har utveckling liknat eller skiljt sig åt från kontinentaleuropeisk eller nordisk urbanisering?   Framställningen är uppdelad i fyra kronologiska block:  1. medeltidsstaden, med vikingastaden (- 1520),   2. den tidigmoderna staden och stadsgrundningsepoken (1520-1860),   3. industri- och välfärdsstaden (1860-1970),   4. den postindustriella staden (1970- i dag).  Deltagarna har bjudits in att lämna bidrag och kommentera den historiska analysens möjligheter att sammanbinda och förklara förändringar och formativa moment inom demografisk, kulturell, ekonomisk och politisk urban utveckling över långa tidsspann.   En övergripande kronologisk och tematisk analys av den nationella urbana historien har inte genomförts i Sverige. En utarbetad syntes utifrån nyare empiriska och teoretiska arbeten skulle fylla en lucka i den historiska och samhällsvetenskapliga forskningen.  
Deltagare:
Per Gunnar Sidén, Stockholms universitet
Den medeltida svenska staden
Mats Berglund, Stockholms universitet
Den tidigmoderna svenska staden
Håkan Forsell, Stockholms universitet
Den industriella svenska staden
Lars Nilsson, Stockholms universitet
Den postindustriella svenska staden
Ansvarig: Håkan Forsell, Stockholms universitet

075//Session//U11
From Bergslagen to the Ural Mountains. Studies in Swedish-Russian Migration in a Metallurgical Setting.
Presentation av ny svensk-rysk antologi om svenskars öden/insatser i Ryssland, med utgångspunkt fr utvandringen av smeder fr Degerfors m omnejd under 1870-1880-talen till Uralbergens järnbruksdistrikt. Tidsfokus ligger ca 1850-1920, men med material såväl avseende 1700- som 1900-tal. Boken produceras i samverkan mellan universiteten i Karlstad och Magnitogorsk, med medverkan av forskare i Sverige också från Uppsala och Södertörn. Bidragen tar upp t ex svenska resenärers Rysslandsbild, de svenska smedernas socioekonomiska bakgrund och deras roll i rysk järnhantering samt svenska immigranters betydelse i ryska folkminnestraditioner. Den ger också en översikt över den svenska etableringen i Ryssland som helhet så som den gestaltade sig åren kring revolutionen.
Deltagare:
Helene Carlbäck, Södertörns högskola
Swedes in Russia in the 19th and early 20th century
Ann-Kristin Högman, Karlstads universitet
The Russian way of life observed by some Swedes
Sune Åkerman, Karlstads universitet
A fictitous mass emigration frpm Scandinavia to Russia in the last decades of the 19th century: a contrafactual analysis
Hans Norman, Uppsala universitet
Emigration from Degerfors to the Ural Mountains
Martin Åberg, Karlstads universitet
Russia, Sweden and the Comparative Metod: some reflections of the research design
Natalia Frolova, Magnitogorsk State University
Metallargu of the Urals and Sweden in the Middle of the 19th Century: a Comparative Analysis
Per Enerud
How I found the Swedes of the Urals in an Antique Bookstore and Sowed the Seeds to a great research project
Ann-Kristin Högman
Moderator
Ansvarig: Peter Olausson, Karlstads universitet

076//Session//U12
Naturahushållningens utveckling i lokalsamhället, ca. 1698-1944
Ramarna för naturahushållningens utveckling under 1700- och 1800-talet är relativt välkända. Med den agrara och industriella revolutionen ökade produktionen, vilket gav ökade inkomster som stimulerade en utvidgning av marknads- och penningekonomin. På landet ökade marknadernas utbud av varor, och torghandeln utvidgades. Dessa förändringar påverkade inte bara handel och konsumtion, utan också andra aspekter av samhället. Så småningom betalades löner i högre utsträckning ut i penningar, och skatteväsendet monetariserades. Denna utveckling är inte minst relevant att närmare undersöka då under delar av den föreslagna perioden huvuddelen av statens civila och militära löntagare, liksom även andra grupper, avlönades med naturalöner.     Trots att denna utveckling är välkänd, finns dock många frågor kvar att besvara. Vi vet fortfarande tämligen lite om när, hur och var naturalönerna marginaliserades, och varför detta skedde. Den övergripande ramen för de statliga naturaskatternas marginalisering har berörts i tidigare forskning, men vi vet fortfarande mycket litet om de kommunala skatternas utveckling, och de stora regionala variationer som rimligtvis kännetecknade denna. Detta är frågor som behandlas av denna session.  
Deltagare:
Erik Lindberg, Uppsala universitet
Naturaunderhållet av de svenska vägarna före 1944
Fredrik Thisner, Uppsala universitet
Indelta inkomster. Det militära löneindelningsverket och den agrara revolutionen 1721-1833
Jonas Lindström, Uppsala universitet
Två byggen, två epoker: 1698, 1876
Johannes Westberg, Uppsala universitet
Två byggen, två epoker: 1698, 1876
Ansvarig: Johannes Westberg, Uppsala universitet

077/Session//U13
Freds- och nedrustningsfrågor i svensk politik under 1900-talet
"Sveriges freds- och nedrustningspolitiska historia utgör ett intressant studiefält. År 2014 firar Sverige sitt 200-årsjubileum sedan det senast utkämpade kriget, vilket är unikt i ett internationellt perspektiv. Under 1900-talets lopp har detta också påverkat landets självbild på många sätt. Denna session kommer att sätta ljus på frågor som präglat den svenska freds- och nedrustningspolitikens framväxt. Genom olika nedslag visar vi på hur konsensus som idag verkar råda om Sverige som ett neutralt och fredsinriktat land växt fram. Framförallt framhålls hur internationella utbyten spelat en stor roll för de svenska aktörerna.
Fred och nedrustning tenderar att hamna inom discipliner som freds- och konfliktforskning eller mänskliga rättigheter men vi tror att vi som historiker kan ge viktiga perspektiv som kanske saknas i andra studier inom ämnet. Då det idag finns flera unga doktorander som forskar kring dessa frågor, utifrån olika ingångar och med olika tidsomfång, menar vi att det finns intresse att samla dessa till en gemensam session som behandlar ämnet i vad det relativt utsträckta perspektivet ”1900-talet” innebär.
Deltagare:
Fredrik Egefur, Linköpings universitet
På samma sida? Perspektiv på den svenska liberala och socialistiska fredsrörelsen innan första världskriget.
Emma Rosengren, Stockholms universitet
Genus, nedrustning och kärnvapen i svensk försvars- och säkerhetspolitik under det kalla kriget
Lina Sturfelt, Lunds universitet
”Dödens dagg” Föreställningen om gaskriget i mellankrigstidens svenska fredsdebatt.
Fia Sundevall, Stockholms universitet
Kommentator
Lubna Qureshi, Stockholms universitet
Prime Minister Olof Palme and the Vietnam War
Ansvarig: Fredrik Egefur, Lunds universitet

078//Session//U26
Grammar of Friendship, Politics of Anger and Fear. Emotional communities around the Baltic Sea in the High and Late Middle Ages (11th – 15th centuries)
This session gathers papers dealing with the language and political use of emotions in medieval Northern Europe. Emotional communities investigated here stretch from long-lasting communities imagined through correspondence and historical works, through missionary outposts of fear in the enemy territory up to evanescent angry mobs. Lars Hermanson describes the emotional/spiritual repertoire of Abbot William of Æbelholt and Saxo Grammaticus who in their correspondence and historiography created different types of communities that bound together and forged the universal Christian and particular national Danish entities. Wojtek Jezierski shows how fear at times became a basic emotion binding together missionaries acting in the pagan areas spread on the south-eastern shores of the Baltic Sea, from Rügen to Livonia. Experience of fear and contempt for this risk became components of missionary identity. Cordelia Hess depicts the short-lived communities of anger which revolted in the city of Gdansk in the wake of the Teutonic Order’s defeat in 1410s. In the later 15th century the textual memory of these rebellions constituted a backbone of the city’s efforts to secure its independence from the Order, the Polish king and Prussian nobility. Professor Barbara Rosenwein is chair of the session.
Deltagare:
Cordelia Hess, Stockholms universitet
”To seize hold of a memory as it flashes up at a moment of danger.” The riots of 1411-1416 in Gdansk urban historiography
Lars Hermanson, Göteborgs universitet
The Grammar of Love and Enmity. Abbot William of Æbelholt, Saxo Grammaticus, and the Making of Christian Danish Community
Wojtek Jezierski, Göteborgs universitet
Fear and Loathing on the Medieval Nordic Frontier. Elements of Christian Missionary Identity (Eleventh-Thirteenth Centuries)
Jonas Liliequist, Umeå universitet
Kommentator
Barbara Rosenwein, Loyola university Chicago
Chair
Ansvarig: Wojtek Jezierski, Göteborgs universitet

079//Session//U27
Judiska flyktingar, de mosaiska församlingarna och den svenska staten
Tre nyligen avslutade projekt från forskare inom forskarnätverket ”Judarna i Sverige – en minoritets historia” presenteras.  Carl Henrik Carlsson redogör för sitt forskningsprojekt ”Svensk diskrimineringsantisemitism 1921–1945. Kontinuitet eller diskontinuitet?” Var judar eller någon annan kategori diskriminerade när de sökte svenskt medborgarskap? Vikten av synkrona jämförelser och långa tidsperspektiv betonas, bl.a. genom att koppla till motsvarande undersökning för 1860–1920. Stockholms mosaiska församlings roll som remissinstans tas även upp och anknyter till Pontus Rudbergs doktorsavhandling om församlingens hjälpverksamhet för judarna i Nazityskland (med ockuperade områden) som därefter presenteras. Församlingens interaktion med den svenska staten och svenska och internationella hjälporgan samt inte minst med de nödlidande judarnas egna organisationer har undersökts.  Ett liknande fokus men med andra infallsvinklar har Malin Thor Thureby i sitt forskningsprojekt där även andra ”svenskjudiska” flyktingmottagningar och hjälpverksamheter i Sverige under perioden 1933–1946 analyseras, liksom hur berättelserna om dessa mottagningar och verksamheter har använts, förändrats och omformulerats över tid och i olika kontexter.  
Deltagare:
Pontus Rudberg, Uppsala universitet
Sverige och de svenska judarnas hjälp för Europas judar, 1933-45
Malin Thor, Malmö högskola
De svenska judarna och de judiska flyktingarna. Berättelser om judiska hjälpverksamheter, identiteter och gemenskaper 1933–2013
Karin Kvist Geverts, Uppsala universitet
Tiden, minnet och Förintelsen
Ansvarig: Carl Henrik Carlsson, Uppsala universitet

080//Rundabordssamtal//U28
Vad vill källtexten och vad vi vill med den? Ett samtal
Under detta rundabordssamtal samtalar fem historiker som deltagit i utgivningen och kommenteringen av källtexter om källtexter och deras bruk i forskning och undervisning. De pratar om sina erfarenheter från arbetet med källtexter, om responsen från kollegor, studenter och förlag. Vilka skillnader finns mellan vad källtexten vill, och vad vi som både forskare och pedagoger vill med den? Innebär utgivande och tillgängliggörande av källtexter för studenter att vi upprättar en kanon, där vi förmedlar att vissa typer av källor är viktigare än andra? Vilka historiska narrativ skapas av källutgåvor, och hur formas de av mediernas karaktär och immaterialrätt? Hur vitaliseras undervisningen av att studenter tar del av historiska källmaterial av olika typer? Det är oklart om filmer, radioprogram och elektroniska fora betraktas som källtexter på samma sätt som traditionella texter – och det är oklart vilka källor som överhuvudtaget kan återges. Hur identifieras och förmedlas morgondagens källtexter?     Forskarna medverkar alla i den kommande boken Sexualpolitiska nyckeltexter, där källtexter från perioden 1200–idag ges ut, kommenteras och analyseras.
Deltagare:
Elisabeth Elgàn, Stockholms universitet
Sara Edenheim, Umeå universitet
Anne-Li Lindgren, Linköpings universitet
Ansvarig: David Tjeder, Stockholms universitet

081//Session//U29
Tid och rum av utsatthet i Sverige
Tattare, tiggare, löskefolk och vansinniga – utsatta människor har funnits i alla tider. Många har fötts in i fattigdom, andra har drabbats av olyckor under livets gång som gjort att tillvaron kantrat. En del har lyckats resa sig, andra har dukat under.   Vad vet vi egentligen om utsatta människor i svensk historia? Hur såg tillvaron ut för den som var psykiskt sjuk eller funktionshindrad, för den som inte kunde försörja sig själv? Vad hände de unga kvinnor som blev gravida utan att vara gifta? Och hur klarade sig deras barn, de som kallades oäktingar?   När uppstår utsatthet, när upphör den? Vad ser vi för tidslinger i de utsattas historia? Och hur ska vi tolka dem, samhälleligt och mänskligt?  
Deltagare:
Sofia Holmlund, Stockholms universitet och Annika Sandén, Stockholms universitet
De utsattas historia: om empirisk underifrånforskning och ett större bokprojekt
Roddy Nilsson, Göteborgs universitet
Kärlek, hat och förtvivlan. Kvinnor och giftmord under 1800-talet
Marie Eriksson, Linnéuniversitetet
Bland okvädningar, trätor och slagsmål. Om kvinnors våldsutövning i 1800-talets Sverige
Erik Petersson, Linköpings universitet
Malin Gregersen, Universitetet i Bergen
Ansvariga: Annika Sandén och Sofia Holmlund, Stockholms universitet

082//Session//U36
Livets läromästare. Lärprocesser i historia i det nutida Sverige
Sessionen kommer att behandla hur, vad och varför vi som individer och kollektiv lär historia. Vad kännetecknar en historisk lärprocess? Mot vilka mål svarar den, hur korresponderar dessa mål med vad som kan ses som humanioras nytta? Kan man rentav identifiera ett slags ”historiekulturella lärandemål” – mål som i sin tur kan ha mycket lite att göra med professionella historikers idéer om hur en historievetenskaplig tankeoperation bäst kvalificeras?     Sessionen är knuten till ett projekt på temat vid Historiska institutionen, Lunds universitet. Två utvecklingar har aktualiserat projektet. Den första är att traditionell historievetenskap i allt väsentligt ignorerat lärdomsperspektivet, men att de senaste decenniernas så kallade kulturella vändning har gett perspektivet ny relevans. Den andra är att den historiska dimensionen vid samma tid fått en framträdande plats i det svenska samhälls- och kulturlivet, och att lärprocesser i historia, om än sällan definierade som sådana, tillmätts och faktiskt spelat en viktig roll i och för denna utveckling.    Under 2014 kommer en forskningsinitierande antologi kring dessa frågor att publiceras, och det är denna antologis författare och redaktörer som kommer att medverka vid sessionen.     
Deltagare:
Klas-Göran Karlsson, Lunds universitet
Makt, politik och lärande. Historiens plats i den svenska demokratin
Ulf Zander, Lunds universitet
Helt ovanliga män: förintelsens förebilder och varnande exempel
David Larsson Heidenblad, Lunds universitet
Skrattens och sorgens lärdomar. Lärprocesser på populärkulturella arenor 2012–15
Johan Stenfeldt, Lunds universitet
Historiens val och vägskäl. Kontrafaktisk historieskrivning som lärprocess
Ansvarig: Johan Stenfeldt, Lunds universitet

083//Session//U37
Ships at War - mångvetenskapliga möjligheter
Vad säger egentligen en liten artefakt på botten av Östersjön om stridstaktik, homosocialt umgänge och svenska statens maktutövning under tidigmodern tid?  De båda örlogsfartygen Mars från 1564 och Svärdet från 1676 är utgångspunkt för en diskussion om de möjligheter ett mångvetenskapligt samarbete kring vrak och maritima slagfält kan ge.   Både skeppen var stora specialbyggda örlogsskepp som efter hårda och timslånga strider gick till botten.      Detta öppnar upp möjliga frågeställningar med anknytning till praktiska lösningar vid strid, men också såväl symboliska, mentala som psykologiska och sociala aspekter i samband med krigsföring och människors beteende i dylika situationer och miljöer. Det är att belysa dessa mer allmänmänskliga aspekter av vraken, ”slagfälten”, och kriget som sådant som är projektets övergripande mål. De stora örlogsfartygen ses också  som en del av den tidigmoderna statens politiska kultur och maktens representationer.   
Deltagare:
Johan Rönnby, Södertörns högskola
Ships at War - mångvetenskapliga möjligheter
Nicklas Eriksson, Södertörns högskola
Örlogsfartygens arkitektoniska rum
Ingvar Sjöblom, Stockholms universitet
Örlogsrummets utrustning - från malmbrytning till stridsteknik
Patrik Höglund, Södertörns högskola
Makthierarkier i det homosociala rummet
Ansvarig: Kekke Stadin, Södertörns högskola

084//Panelsamtal//Y10
Tänker historikerna sluta gå till arkiven? Paneldebatt om forskningen och arkiven inför framtiden
Forskarnas förväntningar på arkivinstitutionerna har förändrats i takt med att det kommit mer tekniska hjälpmedel och digitala resurser, samtidigt som nya frågeställningar och ämnesval medför nya sätt att ta sig an källmaterialet. Hur ser diskussionen ut bland historiker kring vad de vill ha ut av arkiven? Vilka krav kan man från arkivinstitutionerna ställa på forskarna?     Frågor att ta upp:  - Vad blir det för skillnad om arkiven kommer till historikern (via dator) eller om historikern besöker arkivet? Är det bara en teknisk fråga eller påverkar det vad man forskar om? Eller hur man forskar? Att det finns så mycket arkiv i digital form ökar tillgängligheten, men är det samtidigt en begränsning?  - Hur hittar historiker sitt källmaterial? Hur får man veta var det finns källmaterial som är lämpligt att för en viss undersökning? Hur får man kunskaper om vad arkiven innehåller? Tar man hjälp av arkivarierna eller klarar man sig på egen hand?   - Har historiestudenter tillräckliga kunskaper för att kunna forska i arkiven? Är studenterna tillräckligt förberedda när de kommer till arkiven för att forska inför sina uppsatser? Finns en diskussion bland lärarna om vad man behöver kunna för att ta sig an ett källmaterial?
Deltagare:
Claes Westling, Riksarkivet/Landsarkivet i Vadstena
Louise Berglund, Örebro universitet
Jan Samuelson, Mittuniversitetet
Karin Hassan Jansson, Uppsala universitet
Ansvarig: Marie Lennersand, Riksarkivet

085//Session//Y11
Ögats vittnesbörd. Om bilden som mikrohistorisk källa
Sessionen Ögats vittnesbörd. Om bilden som mikrohistorisk källa syftar till att problematisera bilden som källmaterial, särskilt ur ett mikrohistoriskt perspektiv. Historiker är av tradition vana att använda skrivna handlingar i arkiv och museer, men bildsamlingarna hos samma institutioner är en avsevärt mindre utnyttjad källa. Hur kan vi genom den fotografiska, den målade eller den på annat sätt framställda bilden närma oss enskilda individer i historien? Vad säger oss bildens olika betydelsebärande skikt – från det materiella över det ikonografiska eller kontextuella till det ideologiska? Samspelar de i att stärka bildens budskap eller kan de tvärtom stå i motsättning till varandra? Vilka särskilda aspekter gällande exempelvis källkritik och etik aktualiseras? Vad innebär det att vi använder bilder i våra representationer och framställningar, och vad betyder den digitala utvecklingen i sammanhanget? Sessionen anknyter till sessionen Mikrohistoriens utmaningar.
Deltagare:
Ann-Sofi Forsmark, Stockholms stadsarkiv
Bilddialoger. Fotografiet som källmaterial och visuell historia.
Mia Skott, Uppsala universitet
Vad säger bilden om konstnärinnan?
Martin Skoog, Stockholms universitet
Albertus Pictor vs. Paul von Dolnstein – frågan om den svenske bondens militära ställning vid medeltidens slut
Anna Götlind, Stockholms universitet
Eviga ögonblick: Om ett bröllopsfoto från 1910
Bo Larsson, Stadsmuseet
Samtidsdokumentation, fotografi och etik, ett motsägelsefullt exempel
Ansvarig:
Bo Larsson, Stadsmuseet    

086//Session//Y20
Perspektiv på tid
Deltagare:
Louise Bergström, European university institute
Samiskt Liv som Anakronistisk Tid
Lasse C.A. Sonne, Köpenhamns universitet
Havde vikingerne en uge på fem dage?
Ansvarig: Louise Bergström, European university institute

087//Session//Y21
Att undersöka föreställningar om tid och historia
Tid och rum är de mest grundläggande dimensionerna för mänsklig orientering. I denna session presenteras under ledning av professor Per Eliasson forskning vid Karlstads universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola om hur barns och ungdomars föreställningar om tid och historia utvecklas och kan bedömas. Ett interkulturellt perspektiv sammanfattar frågorna och utmynnar i slutsatser om en framtida historieundervisning. Pedagogen Piagets utvecklingsteorier om barns oförmåga att orientera sig i tid har länge dominerat forskningen om barns tidsmedvetande. Doktorand Joel Rudnert presenterar sin forskning om hur utifrån sociokulturell teori yngre barns tidsmedvetande och historiemedvetande kan utvecklas. I sin undersökning av barns historiekulturella praktik analyserar han hur användningen av olika kulturella verktyg och artefakter kan bidra till detta. Doktorand Anna-Carin Stymne gör en presentation på temat grundskoleelevers känsla för tid, särskilt förändringar över tid. Temat tar sin utgångspunkt ur observationer och deltagande studier av historieundervisningen i grundskolans årskurs 4 då klassen arbetade med vikingatiden. Under ett första samtal med elevernas lärare kring vad eleverna hade särskilt svårt för nämnde hon elevernas svårigheter med det hon kallade för ”tidsperspektivet” och/eller ”tidsbegreppet”. Stymne kommer att reda ut vad läraren egentligen menade med det och vad elevers känsla för tid kan ha att göra med undervisningen i historia i skolan. Hon tar upp två egenheter - det ena är elevernas svårigheter att överhuvudtaget föreställa sig hur längesedan historiska tidsepoker utspelade sig och det andra är betydelsen av hur lång tid som förflutit mellan olika tidsangivelser. Relationen mellan elevers uppfattning kring förändringsprocesser över tid och elevers känsla för tid kommer att diskuteras. Förståelse för tidsbegreppet innebär å ena sidan insikter kring hur långt tillbaka i tiden historiska epoker som behandlas i skolan utspelar sig. Å andra sidan innebär det en känsla för vad som förändrats under denna tid, i det här fallet perioden från vikingatid till nutid. Universitetslektor Johan Samuelsson och doktorand Hans Olofsson presenterar en undersökning om svenskarna och deras uppfattning om historisk tid ”Från att på vikingatiden ha varit ett löst sammansatt rike där ingen centralmakt fanns utan att krigsherrar och klanhövdingar styrde och ställde utvecklades landet via stormaktsställning i Europa på 1600-talet, fattigdom under 1800-talet till en modern välfärdsstat med parlamentarism och en regent utan makt. ” (Lars, 70-årig man, landsbygd.) Citatet är ett svar på uppgiften ”Sammanfatta Sveriges historia från vikingatiden fram till nu med hjälp av två meningar. Du har tio minuter på dig.” Uppgiften är inspirerad av den kanadensiske historikern Jocelyn Létourneau och dennes studie av historiemedvetande hos ungdomar i Quebec. Liknande studier har sedan dess gjorts i flera andra länder, dock inte i Sverige. Vår presentation utgår också från annan forskning och teori om samhällelig historiekultur och historiskt tänkande (Rüsen 2004; Rosenzweig & Thelen 1998; Wertsch 1998; Assmann & Conrad 2010) I sitt paper presenterar Samuelsson och Olofsson resultaten av en första studie där tre åldersgrupper, 12-13 åringar, 40-åringar och pensionärer sammanfattar Sveriges historia enligt uppgiften ovan. Frågor som diskuteras är: finns det några mönster i informanternas berättelser? Cirka 15 000 elever anländer varje år från hela världen till den svenska skolan. Universitetslektor Cecilia Axelsson, projektledare för att utveckla ett nationellt kartläggningsmaterial av äldre nyanlända elevers historiska kunskaper, analyserar hur olika kulturell och social bakgrund tar form i ungdomars olika uppfattningar om tid och historia. Axelssons analys utmynnar i tentativa slutsatser om hur frågor om tid kan ställas till elever och hur historieundervisning för elever med olika kulturell bakgrund skulle kunna se ut.
Deltagare:
Johan Samuelsson, Karlstads universitet
Svenskarna och deras uppfattning om historisk tid
Anna-Carin Stymne, Stockholms universitet
”Detta skedde inte över en natt” - Känsla för tid på mellanstadiet
Joel Rudnert, Malmö högskola
Johan Samuelsson, Karlstads universitet
Cecila Axelsson, Malmö högskola
Per Eliasson, Malmö högskola
Ansvarig: Per Eliasson, Malmö högskola

088//Session//Y22
Visualisering av samhällsordning i det sena ståndssamhället
"Sessionen tar sin utgångspunkt i spänningen mellan långsamt föränderliga föreställda ideal om hur ståndssamhället skulle vara ordnat, och den vardagliga, pågående visualiseringen av ordning, som är av betydligt mer rörlig och efemär karaktär, och som påverkas av en rad pågående sociala och ekonomiska processer. Fokus ligger på det sena ståndssamhället: 1700-talet och 1800-talets första hälft.
Sessionen arrangeras av forskningsprojektet SESO, Seeing and Enacting Social Order."
Deltagare:
My Hellsing, Örebro universitet
Det gustavianska hovets närvaro i Stockholm som social manifestation
Carl Mikael Carlsson, Stockholms universitet
Efter Stånd och Villkor. Ståndsbegreppet och social kategorisering i tabellverket 1749–1859
Henrik Ågren, Linköpings universitet
Titulatur i praxis - utvecklingen i hur titlar användes för att upprätthålla social differentiering i 1700-talets Sverige
Leif Runefelt, Södertörns högskola
”Yppighets nytta” och dess visualisering av ordning – eller varför 1700-talets tes om yppighets nytta dog ut.
Ansvarig: Leif Runefelt, Södertörns högskola