Globaliseringen tog fart under tidigmodern tid och utmanade religiösa och kulturella föreställningar i hela världen. Samtidigt levde människor fortfarande i agrart präglade samhällen byggda på beständiga sociala band - familjer, hushåll, skrån och likande gemenskaper - där heder och ära liksom kontakten med det gudomliga präglade människors vardagsliv.

För alla oss som arbetar med perioden är det naturligt att fundera över kontinuitet och förändring, och problematisera såväl det ”moderna” som det ”tidigmoderna”.

Institutionens forskning

På historiska institutionen arbetar drygt ett tjugotal forskare - både doktorander och disputerade - med tidigmodern tid. Våra intressen spänner över såväl politiska, sociala, ekonomiska som kulturella förhållanden. Här finns forskare som studerar t.ex. lek och nöje bland vanligt folk, kunskapscirkulation kring jordbruket och tidigmoderna världsresenärer.

Projekt som drivs vid institutionen fokuserar bland annat på samhällets utstötta, statsvälvningar och politisk utveckling, kroppens betydelse för känslor och religiöst liv, samt klimat och svält.

Området bedriver också en rad samarbeten, både inom institutionen som nationellt och internationellt. Tidigmoderna seminariet – Sveriges enda historiska seminarium om perioden – sammanträder 5 gånger per termin på onsdagar kl. 15-17. Vi ordnar också regelbundet ”Tidigmoderna temadagar” kring aktuella forskningsfrågor.

Kontaktpersoner: Karin Sennefelt, Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson